• Svartsjö slott Fotograf: Åke Eson Lindman

    Svartsjö slott

  • Den italienska salongen. Fotograf: Åke E:son Lindman

    Den italienska salongen.

Svartsjö slott

På Färingsö utanför Stockholm ligger detta 1700-talsslott i rokokostil. Det byggdes som jaktslott för kung Fredrik I och hans drottning Ulrika Eleonora. Slottsparkens medeltida ekar har fått skåda både jaktlekar och lustspel men även fått ta del av slottets mörka tid som fängelse. På dagens Svartsjö kan besökare leva sig in båda dessa epoker. Ett flerårigt restaureringsarbete både in- och utvändigt har resulterat i såväl rekonstruerade tapeter som avdammade fängelseceller.

Som på 1700-talet igen. Snickerierna har målats i en ekfärgad brungul nyans och taket har målats svart.Som på 1700-talet igen. Snickerierna har målats i en ekfärgad brungul nyans och taket har målats svart.

Från stenhus till renässansborg

Svartsjö har en lång historia som kunglig vistelseort. Redan under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades.

Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård. I anslutning till borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev endast borggårdens brandskadade mur och torn.

Balustradmuren har fått en ramp ner till vattnet, precis som på Hårlemans tid.Balustradmuren har fått en ramp ner till vattnet, precis som på Hårlemans tid.Under 1600-talet anlades här en barockpark med en strikt kvartersindelning. Innanför 1500-talets, nu torrlagda, vallgrav anlades på 1700-talet gångvägar som strålade ut från slottets mittaxel.

Mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur

Fredrik I gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. I både fasadutformning och planlösning blev slottet mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur. Slottet stod klar 1739.

På 1770-talet ville kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika bygga ut slottet. Uppdraget att rita tillbyggnaden gick till arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under Gustav III:s tid beboddes Svartsjö endast sporadiskt och då mest under jakttiderna.

När slottet byggdes om till fängelse

Under 2002 rekonstruerades några fängelseceller i slottet för också visa en del av slottets svarta historia.Under 2002 rekonstruerades några fängelseceller i slottet för också visa en del av slottets svarta historia.Först hade man tänkt bygga om slottet till en invalidanläggning. Det genomfördes aldrig men det bidrog till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet.

Riksdagen beslöt med Oskar II:s medgivande att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet. Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar. Invändigt revs inredning från anstaltstiden. I det stora restaureringsarbetet mellan 1995-2002 har bl a en av fängelsecellerna rekonstruerats.

Ljust gul fasad - så som Hårleman önskade

När Svartsjös fasad renoverades 2001 återfick det den kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet. Färgrester från den ursprungliga putsen hittades på en tidigare gavelvägg som blev inbyggd på 1770-talet då slottet förlängdes. Hårlemans avsikt var att efterlikna den franska gula sandstenen.

Spännande tapetprojekt - ett detektivarbete

Interiört gjordes en omfattande ansiktslyftning. Bland annat lät Statens fastighetsverk beställa nya tapeter i rokokostil till tolv av slottets rum. Vid tapetrenoveringen hittades ett enda tapetfragment med röda nejlikor, vita små blommor och blå stjälkar. Denna återskapades och hänger nu på övervåningen. Inspiration till nya mönster har även hämtats från andra slott som har bättre bevarade tapeter. Sammanlagt fyra mönster skapades av konstnären Pi Eriksson i samarbete med dåvarande slottsarkitekten Helena Tallius Myhrman.

Till tapeterna användes handgjorda pappersark som är 63 x 53 cm. Arken limmades i våder och syddes ihop med lintråd. Därefter målades tapeterna för att sedan spikas upp på väggarna.

Idag är Svartsjö slott både ett popoulärt besöksmål och en arbetsplats för många. Bakom slottet ligger också den vackra slottsparken som med sina ängar och vindlande trädgårdsgångar inbjuder till såväl promenader som picknick i det gröna.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Svartsjövägen 2

179 95 SVARTSJÖ
59.362715, 17.727535

Fakta

Byggår:
1730-tal
Arkitekt:
Carl Hårleman
Hyresgäst: