• Fasadbelysning 29 mars 2006 på Östra fasaden, Stockholms slott. Fotograf: Åke Eson Lindman

    Fasadbelysning 29 mars 2006 på Östra fasaden, Stockholms slott.

Stockholms slott

Stockholms slott har en månghundraårig historia och utvecklingen till det slott i romersk barock vi ser idag har gått från medeltida försvarsborg och renässansslott. Konungen och Drottningen har idag sina kontor på slottet, och Konungens administration, Kungl. Hovstaterna, har sin verksamhet förlagd hit. Statschefens officiella representation äger också till en viss del rum på slottet.

Från försvarsborg till renässansslott

Borgen Tre Kronor började byggas under 1200-talet. Kärntornet omgärdades då endast av en enkel försvarsmur och läget var strategiskt valt då man härifrån kunde kontrollera sjöfarten mellan Mälaren och Saltsjön.

Entré slotten.Entré slottet.Under 1500-talet betonade Gustav Vasa Tre Kronors försvarsfunktion genom anläggandet av en vallgrav och tillbyggnaden av kraftiga runda hörntorn som försågs med kanoner. Vid århundradets slut inleddes dock avvecklingen av Tre Kronors funktion som försvarsverk och istället framhävdes den representativa konungabostaden. Med början på 1580-talet förvandlade Johan III den gamla borgen till ett praktfullt renässanspalats.

Karl XI ville att Sveriges roll som stormakt skulle manifesteras, och anlitade därför på 1680-talet arkitekten Nicodemus Tessin d y för en ombyggnad. 1692 utgjorde starten på en total ombyggnad av den norra längan.

Tre Kronor brinner

Den 7 maj 1697 hände det som kom att förändra Stockholms stadsbild för all framtid. På slottet Tre Kronor utbröt en brand som ödelade hela byggnadskomplexet utom den ombyggda norra längan. Från rikssalen spreds branden till kärntornet Tre Kronor där elden snabbt fick fäste i bjälklagen. Kanonerna störtade ner i drottningens vinkällare och tornspiran med de tre gyllene kronorna försvann i eldhavet.

Tack vare ett rådigt ingripande av anställda på slottet kunde många värdefulla föremål räddas undan lågorna, bl a silverförrådet. Interiörerna i norra längan gick dock inte att rädda. Bland de kulturhistoriska skatter som inte kunde räddas fanns två tredjedelar av det kungliga biblioteket och en tredjedel av riksarkivet. Dessa hade sina lokaler på slottet.

Hur kunde det hända?

Slottet Tre Kronor hade brunnit flera gånger tidigare, senast 1648, men då hade inte hela byggnadskomplexet drabbats. Den 7 maj 1697 slarvades det med brandvakten och när elden fick fäste ovanför rikssalen i högslottet fanns inte brandvakterna på plats. Brandmästaren bedrev lönnkrog och hade sänt iväg sina brandvakter på andra uppdrag. Straffen blev hårda och brandmästaren överlevde inte det gatlopp han dömdes till.

Det nya slottet i romersk barock

Vid ett beslut dagen efter branden fick Nicodemus Tessin d y i uppdrag av änkedrottning Hedvig Eleonora att göra ritningar till det nya slottet. Tessin utgick från den bevarade norra längan då han ritade det rätvinkliga slott i romersk barock som vi ser idag. Efter Tessin d y:s död 1728 tog Carl Hårleman över som arkitekt för slottsbygget. Arbetet med Stockholms slott sysselsatte honom under hela hans yrkesverksamma liv och slottet blev färdigt först 1754, året efter hans död. Därefter har det skett många förändringar i våningarna beroende av hur kungafamiljerna har disponerat slottet.

Visningsvåningarna är Bernadottevåningen, Festvåningen, Gästvåningen, Ordenssalarna och Rikssalen. De visas året runt.

Bevarade medeltida murverk och flera museer

Av den ursprungliga borgen Tre Kronor finns endast källarrummen i den norra längan kvar och de är i sina äldsta delar från 1300-talet. I dessa lokaler finns sedan den 28 december 1999 Museum Tre Kronor. Den södra delen av slottet Tre Kronor, högslottet med bl a kärntornet, låg högre än dagens slott. Det finns alltså inga murrester kvar av högslottet. Däremot finns det bevarade trappor och murverk under norra delen av dagens Inre borggård.

Livrustkammaren ligger också i Stockholms slott, och här visas föremål med anknytning till Sveriges regenter, deras familjer och det svenska hovet. I Skattkammaren visas bl a riksregalierna. Gustav III:s Antikmuseum är ett av Europas äldsta museer och öppnades för allmänheten år 1794. Här visas skulpturer som inköptes av Gustav III under hans resa till Italien 1783-84. Museet ligger i den nordöstra flygeln.

Läs mer

Tillbaka till rötterna, tidskriften Kulturvärden 2013:1 (PDF-dokument, 319 kB)

Slottets färg genom tiderna, tidskriften Kulturvärden 2013:1 (PDF-dokument, 1,8 MB)

Tradition med tyngd, tidskriften Kulturvärden 2013:1 (PDF-dokument, 1,0 MB)

Konservering av taket i Karl XI:s galleri, tidskriften Kulturvärden 2007:4  (PDF-dokument, 264 kB)

De fransöske hantwerkarna på Stockholms slott, tidskriften Kulturvärden 2007:4 (PDF-dokument, 229 kB)

Under kungligheternas fötter, tidskriften Kulturvärden 2007:4 (PDF-dokument, 411 kB)

Portar till historien, tidskriften Kulturvärden 2007:1 (PDF-dokument, 386 kB)

Vem smyger runt i natten på Kungliga Slottet?, tidskriften Kulturvärden 2006:4 (PDF-dokument, 153 kB)

Tiden i rummet - prins Bertils matsal på Stockholms slott, tidskriften Kulturvärden 2006:1 (PDF-dokument, 245 kB)

Slottsvindens hemligheter, tidskriften Kulturvärden 2003:3 (PDF-dokument, 107 kB)

Bygghyttan på Kungliga Slottet, tidskriften Kulturvärden 2002:2 (PDF-dokument, 71 kB)

Sjuttonhundratalets ljus och klanger, tidskriften Kulturvärden 2000:1 (PDF-dokument, 428 kB)

Museum Tre Kronor, tidskriften Kulturvärden 1999:4 (PDF-dokument, 884 kB)

Stockholms slott - ett monument över den svenska stormaktstiden, tidskriften Kulturvärden 1998:1 (PDF-dokument, 428 kB)

Stockholms slott bekänner färg, tidskriften Kulturvärden 1998:1 (PDF-dokument, 2,5 MB)

Flagor av färg - spår som belyser slottets historia, tidskriften Kulturvärden 1998:1 (PDF-dokument, 1,6 MB)

Vad arkiven avslöjar - Slottets uppbyggnad och färgsättning 1692-1760 (PDF-dokument, 2,5 MB),

Reflektioner kring ett ideal, (PDF-dokument, 1,6 MB)

Guldskimmer eller «bara skit» - sekelskiftets restaurering, (PDF-dokument, 915 kB)

Vem sätter färgen?, (PDF-dokument, 2,3 MB)

Stadens färger - Fastighetsverket och färgsättningstraditionen (PDF-dokument, 2,4 MB)

Kungens stenhus, tidskriften Kulturvärden 1997:3 (PDF-dokument, 489 kB)

Götiska rummet" (PDF-dokument, 287 kB)

Det som aldrig får hända igen, tidskriften Kulturvärden 1997:1 (PDF-dokument, 387 kB)

Min salig vän herr Baron Hårleman, tidskriften Kulturvärden 1996:3 (PDF-dokument, 2,1 MB)

Gult eller brunt? (PDF-dokument, 821 kB)

Stockholms slott får friska fönster, tidskriften Kulturvärden 1994:2 (PDF-dokument, 845 kB)