• Wrangelska palatset i kvällsljus. Fotograf: Alexandru Babos

    Wrangelska palatset i kvällsljus.

Wrangelska palatset

Svea hovrätt har sedan 250 år sina lokaler i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm men byggnaden är äldre än så.

Wrangelska palatset exteriörRiksrådet Lars Sparre fick tomten av kronan och uppförde här ett palats 1630. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget.

Palatset byggdes om i praktfull barock för Wrangel och hans hustru Anna Margareta von Haugwitz. Arkitekter var Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin d ä. Arvtagarna tyckte att palatset var dyrt i drift och hyrde därför ut det till fester. Det brann 1693 och förlorade då fasadutsmyckningen.

Kungshuset

Efter slottet Tre Kronors brand 1697 rustade Nicodemus Tessin d y upp Wrangelska palatset till residens för kungafamiljen. I Kungshuset som det kallades bodde Karl XII innan han gick ut i kriget år 1700 och här föddes Gustav III. Ända fram till 1756 förblev palatset Kungshuset.Efter mordet på Gustav III satt Anckarström fängslad i källaren i Wrangelska palatset.

1756 flyttade bland andra Svea hovrätt och Statskontoret in. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792. Fängelsehålan där han satt inspärrad är orörd.

Sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset med tio sessionssalar. Kvar från Kungshusets tid är en del av rikssalen, nu Stora salen, med porträtt av alla hovrättspresidenter sedan Gustaf II Adolf inrättade Svea hovrätt 1614.

2003-2004 genomfördes en stor ombyggnad för att förbättra logistik och anpassa byggnaden till dagens krav för kontor och domstolsverksamhet.

En demokratisk rättighetEntréhallen i Wrangelska palatset

I projektet lades stor vikt vid att förbättra utrymningstryggheten för funktionshindrade. Syftet var att förbättra brandskyddet för olika typer av funktionshinder. Wrangelska palatset var ett lämpligt pilotprojekt eftersom det är en offentlig byggnad. Det är en demokratisk rättighet att kunna nå den på ett värdigt sätt. Här har flera brandskyddsaspekter kunnat studeras, t ex särskilda utrymningshissar, säkra flyktzoner, utrymningsbeslag, utrymningslarm och organisation.