• Thielska galleriet på Djurgården. Fotograf: Melker Dahlstrand

    Thielska galleriet på Djurgården.

  • Thielska galleriets vitmålade mur. Foto: Melker Dahlstrand.

    Thielska galleriets vitmålade mur. Foto: Melker Dahlstrand.

  • Munchsalen i Thielska galleriet. Fotograf: Melker Dahlstrand

    Munchsalen i Thielska galleriet.

  • Detaljer från Thielska galleriets trappa. Foto: Melker Dahlstrand.

    Detaljer från Thielska galleriets trappa. Foto: Melker Dahlstrand.

  • I parken finns skulpturer av Rodin, Vigeland och Sergel. I klippan under Rodins skulptur "skuggan" är Thiels urna gravsatt. Foto: Melker Dahlstrand.

    I parken finns skulpturer av Rodin, Vigeland och Sergel. I klippan under Rodins skulptur "skuggan" är Thiels urna gravsatt. Foto: Melker Dahlstrand.

  • Fotograf: Melker Dahlstrand

Thielska galleriet

Längst ut på Blockhusudden på Djurgården i Stockholm ligger Thielska galleriet - finansmannen Ernest Thiels besannade dröm om ett hem och ett konstgalleri under ett och samma tak. Idag är det ett av Sveriges finaste konstmuseer och en del av vårt gemensamma kulturarv.

Thielska galleriet byggdes 1904-1907 efter ritningar av arkitekt Ferdinand Boberg. Inspirationen till byggnaden, som inte liknar Bobergs övriga villor på Djurgården, hade han hämtat från orienten, sydeuropa och från den sena jugendstilen. Mansardtaket och tornet pryds av glaserat spanskgrönt tegel. Byggnaden omgärdas av en hög vit mur.

Thiels ljusa rum

När man kommer in i hallen kan man gå genom salongen mot fönstren som vetter mot trädgården. Ljuset flödar in. Här på första våningen låg tidigare familjens sovrum. Rum som idag är platsen för tillfälliga utställningar. Här fanns också kök och rum för tjänstefolket. I trappan upp till andra våningen dominerar Bruno Liljefors fåglar. Högt upp i taket svävar hans mäktiga havsörnar. På andra våningen breder två stora salar ut sig fyllda av konst och handsnidade möbler. Ytterligare en liten trappa leder upp till Munchsalen. Glastaken släpper in ett behagligt ljus. Planlösningen ger överblick och perspektiv över rummen och konstverken. I det så kallade tornrummet finns en bred färgstark fris, utförd av konstnären JAG Acke och en sirlig, klassiskt dekorerad stuckatur utförd av stuckatören Bellio.

Staten tog över på 1920-talet

När Ernest Thiel 1924 hamnade i ekonomisk knipa förvärvade staten fastigheten. På så vis kunde man rädda galleriet och konstsamlingarna. Redan 1926 blev galleriet museum. Det är statligt byggnadsminne sedan 1958 och förvaltas idag av Statens fastighetsverk. Huset har byggts om invändigt flera gånger. Den forna köks- och personaldelen byggdes 1932 om till intendentsbostad. Sedan dess ingår de tidigare sovrummen i museidelen. En donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse möjliggjorde att en del av källarplanet kunde iordningställas till magasin och verkstadslokaler under åren 1982-83.

Grå betong blir vit fasad

Vid en yttre renovering 1999 återställdes Thielska galleriets fasads utseende. Genom att titta på gamla fotografier och göra antikvariska undersökningar kunde det ursprungliga utseendet rekonstrueras. Fasaden som hade putsats med grå betong på 1960-talet, en grov puts som snart vittrade, vitputsades igen. En klumpig brandtrappa ersattes med en trappa i smidesjärn som bättre passar huset och omgivningen.

Pärlgrå väggar för konst

Under 2004-05 renoverade Statens fastighetsverk Thielska galleriet invändigt. Elnätet byttes ut och alla ytskikt renoverades. Glasfibervävtapeterna från 1960-talet togs bort och väggarna målades istället. Eftersom man på Ernest Thiels tid täckte salsväggarna med ett pärlgrått tunt ylletyg finns nu en pärlgrå nyans på väggarna.

Besök trädgården

De flesta besökare kommer säkert till Thielska galleriet för att se konstsamlingarna men även trädgården förtjänar ett besök. Att studera de vackra skulpturerna eller att sitta på en parkbänk och se solen genom lövverket är en njutning i sig.