Kungsbergs kungsgård

En rödfärgad mangårdsbyggnad med två flyglar, troligen från 1700-talet, är kärnan i dagens kungsgård. Intill gården finns spår av trädgårdar som hört till kungsgården och kanske även klostret. En bit från mangården ligger den äldre ladugården. Ekonomibyggnaderna är väl tilltagna med tanke på gårdens markinnehav idag. Det förklaras av att Kungsberg tidigare omfattade stora arealer på Tosterön. Eftersom gårdens mark har splittrats blir bebyggelsen viktiga pusselbitar att bevara för förståelsen av gårdens storlek och betydelse.

40 år utan djurhållning bröts 2003

Efter ungefär 40 år utan djur på gården investerade SFV i en ladugård för att göra det möjligt att återigen ha djurhållning. Ladugården blev klar 2003 och har plats för 117 köttdjur som går på lösdrift. Gården drivs ekologiskt och är kopplad till KRAV.

2008 överfördes mark från P10 - gamla övningsfält Elma från Fortifikationsverket till SFV. Kungsgården tillsammans med Elma gamla övningsfält omfattar idag totalt ca 370 hektar åker och betesmark. På gården finns idag 200 dikor och 100 tackor som ser till att hålla markerna öppna. I och med att betesmarkerna har ökat de senaste åren finns idag även ett lösdriftstall med djupströbädd på Elma.

Under 2016 förlängdes det befintliga köttdjurstallet och försågs med en separat kalvningsavdelning (se bild till höger) för att ge djuren och personalen en så bra miljö som möjligt.

Från kloster till kungsgård

Omkring 1290 etablerade cistercienser ett nunnekloster vid Strängnäsfjärden. Klostret hade grundats redan under andra hälften av 1100-talet men det är oklart var det då låg. Från 1233 låg klostret vid Fogdö kyrka och kallades då Fogdö kloster. I samband med flytten till dagens Kungsberg ändrades namnet till Vårfruberga kloster.

I samband med reformationen togs många av kyrkans egendomar över av kungamakten, Vårfruberga kloster hamnade på så sätt i Gustav Vasas ägo. Gården kom att kallas Kungsberg och blev kungsgård. 1623 såldes gården men hamnade genom Karl XI:s reduktion åter i kronans ägo. Den har sedan dess arrenderats ut för jordbruk.

Igenvuxna hagar öppnas för bete

Under århundraden har markanvändningen förändrats. Ängsmarken har odlats upp till åker, de gamla åkrarna brukas med modernare metoder och skogen betas inte längre. Trots detta är fördelningen mellan öppna och slutna marker i princip den samma sedan 1700-talet.

Under de senaste åren har de igenvuxna hagmarkerna öppnats upp. Gamla grova ekar har sparats. Boskapen som betar gynnar arterna och här finns backsmultron, kattfot, revfibbla, darrgräs och rödlistade insekter som det unika rödtoppbiet. I hagmarkerna finns också fornlämningar som i och med att markerna har öppnats upp blir mer synliga för besökare. Även i skogen, som tidigare har betats, finns lämningar i form av stenmurar, äldre vägar och gravar. Djuren som betar markerna och säkrar kultur- och naturvärden för kommande generationer.

Idag är Kungsbergs kungsgård hyresgäst.