• Uranienborgs kungsgård på Ven. De långa ekonomibyggnaderna är drygt 100 m långa. Fotograf: Anders Bodin, SFV

    Uranienborgs kungsgård på Ven. De långa ekonomibyggnaderna är drygt 100 m långa.

  • Östra längan.

    Östra längan.

Uranienborgs kungsgård, Ven

Kungsgården Uranienborg ligger på ön Ven mitt i Öresund. Kungsgårdens marker är bördiga och här odlas spannmål och oljeväxter. Idag bor ca 360 personer permanent på ön men sommartid besöks Ven av mängder med turister som kommer hit för att bl a cykla eller vandra i det natursköna landskapet.

Kunglig jaktpark

Kungsgården på Ven finns omnämnd från mitten av 1200-talet då den fungerade som en kunglig jaktpark. Jordbruket fick allt mer betydelse under senmedeltiden och godset gavs då troligtvis till en lantbrukare.

Mangårdsbyggnaden (arrendatorsbostad) uppförd år 1900.Mangårdsbyggnaden (arrendatorsbostad) uppförd år 1900.

Tycho Brahes stormiga tid

År 1576 gavs Ven till astronomen Tycho Brahe. Han byggde i rask takt slottet Uraniborg, Stjärneborg som var en observatorieanläggning med astronomiska instrument och en pappersmölla. Pappersmöllan var ett pappersbruk som drevs av vattenkraft. Efter 20 år på Ven tvingas Tycho Brahe lämna ön på grund av sina personliga dispyter med medlemmar av det danska riksrådet. Han dog fyra år senare. När Tycho Brahe lämnat Ven plundrades byggnaderna på kungården snabbt av lokalbefolkningen. Pappersmöllan och en smedja revs senare för att användas som material vid reparation av kungsgårdens byggnader.

Kunglig älskarinna satte sin prägel

År 1616 tilldelades Ven till Christian den IV:s älskarinna, Karen Andersdotter Winke. Hon lät riva Uraniborg och Stjärneborg för att i stället uppföra en ståtlig byggnad i senrenässansstil. När denna byggnad var färdig kom Kungsgården att kallas för Uranienborg. Huset revs 1825, teglet användes till en skyddsmur runt lämningarna efter Tycho Brahes byggnadsverk. Inte förrän 1900 byggs en ny ståndsmässig bostadsbyggnad på kungsgården i oscariansk stil. Byggnaden är fortfarande arrendatorsbostad på kungsgården.

Krig orsakar 100-årigt förfall

Efter freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne Sverige. Under de följande skånska krigen vandaliseras byggnaderna på kungsgården svårt av danska trupper. Inte förrän på 1750-talet startade ett stort restaureringsarbete av gården. Arbetet utfördes av den dåvarande arrendatorn Petter Lannerstierna och hans arvingar. Som gengäld för arbetsinsatsen slapp de betala arrende under åtta år.

Egna tegelbruk på Ven

Under 1800-talet blomstrade Ven och ett flertal tegelbruk anlades. Av dessa återstår nu mest övergivna lertag. Framför allt var det de växande städerna vid Öresund, och då i synnerhet Köpenhamn, som efterfrågade tegel.

Tegeltillverkningen medförde ett uppsving för båttrafiken och ordentliga hamnar byggdes under slutet av 1800-talet. Bebyggelsen växte upp runt hamnarna. Flera hus är gediget byggda i tegel och försedda med vacker dekor. Några av taken är täckta med det för Ven säregna takteglet "ruter ess".

Uranienborg förvaltas av Statens fastighetsverk och drivs av en arrendator.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Holländarvägen

260 13 Sankt ibb
55.90483, 12.69456 12

Fakta

Byggår:
Mangårdsbyggnad: 1200-talet, nuvarande byggnad från 1900
Hyresgäst:

Markfördelning

Uranienborgs kungsgård består av totalt 190 hektar, varav:

160 hektar skogs- och åkermark
30 hektar övrig mark