Putsen på Stockholms slott

Den tredje etappen av Stockholms slotts fasader, som avslutas hösten 2014, har förutom stenarbeten omfattat ett första större putsprov.

Fasaden på Stockholms slott består till en tredjedel av sten, en tredjedel av puts och en tredjedel av fönster och dörrar. Den befintliga kalkcementputsen från 1900-talets mitt är tekniskt sett i gott skick och sitter mycket hårt mot underlaget. Den kulör man valde då var samma som hade använts vid 1890-talets stora fasadrenovering.

Putsprov i full skala

Vid sidan av stenarbetet har etapp tre omfattat ett putsprogram, det vill säga att ta fram tekniska egenskapskrav och en kulör för putsen och att genomföra ett fullskaleprov av densamma. Beslutet att under projektets gång alls genomföra ett byte av putsen har dock inte varit självklart. Den befintliga kalkcementputsen från 1900-talets mitt är tekniskt sett i gott skick och sitter mycket hårt mot underlaget.

- Att vi till sist bestämde oss för att förnya putsen beror på att kulören har urlakats under årens gång och att den därför av många upplevs som smutsig och ojämn. Inom 25 år hade det ändå varit nödvändigt att åtgärda putsen. Att genomföra putsarbetet nu, parallellt med det genomgripande stenarbetet, är därför både ekonomiskt och praktiskt, säger Johan Zetterberg, fastighetschef på Statens fastighetsverk.

En varmrosa kulör

Under etappen har ett nytt ytskikt av hydrauliskt kalkbruk i en varmrosa kulör slagits på den befintliga putsen. Valet av kulör - ett arbete som letts av slottsarkitekt Andreas Heymowski tillsammans med Statens fastighetsverk och en rad specialister - är ett komplext arbete som baserats på estetiska, historiska och tekniska grunder

- I den grupp jag lett, med teknisk, gestaltningsmässig och konstnärlig expertis arbetade vi först med ett bredare spektrum av kulörer. Det gällde att finna en kulör som vackert framhäver fasadernas viktigaste element – stenen. Inte det lättaste, eftersom stenen åldrats i gula, grå och gröna nyanser. Till det kommer den blågrå, ännu inte åldrade stenen. Efter hand kom vi fram till att den ljusa, varmrosa puts som vi nu vet att slottet fick vid förra sekelskiftet - och även vid förnyelsen av putsen i mitten av 1900-talet - är den kulör som också idag utgör den bästa bakgrunden till stenen, säger Andreas Heymowski.

En annan viktig aspekt som arbetsgruppen lagt stor vikt vid är att slottet även framgent ska passa in i stadsbilden på ett bra sätt. Den nya putsen avviker inte markant från den befintliga men kommer att upplevas som ljusare och klarare.

Efter att provetappen nu slutförts ska resultatet granskas, först av specialistgruppen och därefter av en bred referensgrupp. Tanken med putsarbetet - efter slutgiltigt beslut om kulör och teknik - är att det ska löpa parallellt med stenarbetet. Hela fasadprojektet beräknas stå färdigt runt år 2036.

Specialist- och referensgrupp

Ytterst är det slottsarkitekten som tillsammans med Statens fastighetsverk och en rad specialister utarbetat förslaget. Bland specialisterna finns till exempel arkitekturhistoriker, materialexperter, byggnadsantikvarier och kalkylatorer. De fleråriga förarbetet har följts av en bred referensgrupp med representanter från Ståthållarämbetet, Riksantikvarieämbetet, Stadsbyggnadskontoret, Länsstyrelsen, Stadsmuseet och Skönhetsrådet. Eftersom Stockholms slott är ett statligt byggnadsminne har tillstånd till såväl stenutbyte som ny puts beviljats av Riksantikvarieämbetet.