Kulturvärden 2007:2

Innehåll

  • Redaktörsruta
  • Innehåll
  • Ledare: Nationella kulturarvet – Linné
  • Sid: 1-3

Innehåll, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, 167 kB)

Carl von Linné - Blomsterkonungen

Carl von Linné skriver om sin födelse: « I detta världens ljus uplyfte jag första gången mina ögon i Råshult, Stenbrohults socken, Allbo härad, Kronobergs län, Småland och Sverige, natten emellan den12 och 13 maj ». Sid: 4-5

Carl von Linné - Blomsterkonungen, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Linnéminnena i Uppsala

Att ta hand om och förvalta de historiska kulturmiljöer där Carl von Linné levde och verkade är ett stort ansvar. Statens fastighetsverk förvaltar i dag inte bara minnesmärken som Linneanum, Linnéträdgården och Linnés Hammarby utan även många av de byggnader där Linné verkade och som i dag utgör den historiska kärnan av Uppsala universitet. Sid: 6-7

Linnéminnena i Uppsala, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

'Mitt Elysium' – Linnéträdgården i Uppsala

Linnéträdgården är en rekonstruktion av hur universitetets botaniska trädgård såg ut vid mitten av 1700-talet. Tack vare Linnés noggrannhet och hans detaljerade kartor och förteckningar har det varit möjligt att återskapa Linnés trädgård på ett mycket trovärdigt sätt. Författare: Monnica Söderberg. Sid: 8-13

'Mitt Elysium' – Linnéträdgården i Uppsala, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Svartbäcksgatan 27 – Carl von Linnés hem 1743–1778

Sedan 1934 disponeras Botaniska huset vid Svartbäcksgatan i Uppsala av Svenska Linnésällskapet. Huset hade uppförts på 1690-talet som tjänstebostad åt professorn i medicin. Till professuren hörde även uppgiften att vara föreståndare för Uppsala botaniska trädgård. Efter en genomgripande renovering kunde Linnémuseet öppna i byggnaden den 30 maj 1937. Författare: Monnica Söderberg. Sid: 14-19

Svartbäcksgatan 27 – Carl von Linnés hem 1743–1778, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Hammarby – 31/8 mantal berustat säteri

År 1758 köpte Carl von Linné ett litet säteri någon mil utanför Uppsala. Dels ville han komma bort från larmet och stöket i staden, dels ville han investera sina pengar på ett förnuftigt sätt som skulle ge trygghet för framtiden. Hammarby kom att bli Linnés sommarhem och tillflyktsort under de sista 20 åren av hans liv. Författare: Monnica Söderberg. Sid: 20-31

Hammarby – 31/8 mantal berustat säteri, Kulturväden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Lustgården på väggen – blomsterplanscherna på Linnés Hammarby

Ett par av rummen på Hammarby är prydda med hundratals planscher som Linné lät klistra upp på väggarna istället för tapeter. Författare: Monnica Söderberg. Sid: 32-37

Lustgården på väggen – blomsterplanscherna på Linnés Hammarby, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Ekskogen och Visingsö

«Visingsö är avlång. Mitt uppe på henne var en hög tallskog, på västra sidan mycken ek, i söder gran och i öster björkskog» skrev Linné då han besökte ön sommaren 1741. I dag finns Sveriges största samlade ekskog på Visingsö, planterad på 1830-talet för att trygga flottans behov av skeppstimmer. Författare: Monnica Söderberg. Sid: 39-43

Ekskogen och Visingsö, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )

Baksidesannons

'Intet öra för musik' – Linnés vevpositiv

Baksidesannons, Kulturvärden nr.2, 2007 (PDF-dokument, )