Kulturvärden 2006:2

Innehåll

  • Redaktörsruta
  • Innehåll
  • Ledare: Inför utökning av det nationella kulturarvet?
  • Sid: 1-3

Innehåll, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 142 kB)

Hur ser dagens restaureringsideologi ut?

Avdelningen för restaureringskonst vid Konsthögskolans arkitekturskola studerade under läsåret 2004–05 tio betydande restaureringar från senare år och analyserade dem utifrån frågan: Hur ser dagens restaureringsideologi ut? Sid: 4

Hur ser dagens restaureringsideologi ut? Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 67 kB)

Anarki eller sunt förnuft?

Sedan restaureringskonstens födelse vid början av 1800-talet har tongivande doktriner följt på varandra, men i dag råder en enad uppfattning om att den enskilda situationen är unik och avgör förhållningssättet vid en restaurering. Sid: 5-7

Anarki eller sunt förnuft? Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 137 kB)

Restaurering sker sällan på husets villkor

Den antikvariska hänsynen står sällan i fokus vid ombyggnader. Det vanligaste är att brukaren vill tillgodose sina funktionella krav eller att fastighetsförvaltaren önskar förbättra räntabiliteten. De kulturhistoriska aspekterna kommer nästan alltid till korta. Kulturturismen och levandegörandet har ökat och ställer större krav på förändringar. Sid: 8-9

Restaurering sker sällan på husets villkor, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 103 kB)

Katarina kyrka – en epokgörande återuppbyggnad

Natten till den 17 maj 1990 brann Katarina kyrka – en av Sveriges finaste barockkyrkor. Vid branden rasade hela torndelen och klockorna krossade kupolskalet fullständigt. Sid: 10-12

Katarina kyrka – en epokgörande återuppbyggnad, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 151 kB)

Linköpings domkyrka – att söka det katedrallika rummet

Linköpings domkyrka går i sina äldsta delar tillbaka till 1230-talet. Den har byggts på och om kontinuerligt under århundradena. Sid: 12-14

Linköpings domkyrka – att söka det katedrallika rummet, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 150 kB)

Skara domkyrka – katedralen som nyttobyggnad

Skara domkyrka från 1100-talet har under åren genomgått många förändringar. Sid: 14-15

Skara domkyrka – katedralen som nyttobyggnad, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 129 kB)

Ny altarordning – motiv till stora förändringar

En av utgångspunkterna för de stora restaureringarna i Skara och Linköping har varit att ge altaret en ny betydelse vid gudstjänsten. Sid: 16-17

Ny altarordning – motiv till stora förändringar, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 143 kB)

Sveaplans flickläroverk – pionjärprojekt för restaurering av funktionalismen

Sveaplans flickläroverl är en viktig symbol för funktionalismens genombrott i Sverige. Skolan markerar också ett steg mot kvinnornas emancipation. Sid: 18-19

Sveaplans flickläroverk – pionjärprojekt för restaurering av funktionalismen, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 153 kB)

Gunnebo – tillbaka till 1700-talet

Gunnebo slott med park och trädgårdar hör till Sveriges mest stilrena exempel på nyklassisk byggnadskonst. Det byggdes mellan 1784 och 1796 som sommarnöje åt den förmögne köpmannen John Hall d.ä. Arkitekt var dåvarande stadsarkitekten i Göteborg Carl Wilhelm Carlberg. Över 200 originalritningar finns bevarade. Sid: 20-22

Gunnebo – tillbaka till 1700-talet,Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 253 kB)

Borgholms slottsruin – mystik, skönhet och räntabilitet

Nicodemus Tessin d.ä:s omvandling av Johan iii:s slott vid Borgholm på Öland till en stormaktsvärdig barockanläggning slutfördes aldrig. Efter en eldsvåda 1806 förvandlades slottet slutgiltigt till ruin. Sid: 22-24

Borgholms slottsruin – mystik, skönhet och räntabilitet, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, )

Vadstena slottsvallar – att bygga en tidsmaskin

Vadstena slott började byggas 1545 av Gustav Vasa som en befästning vid Vätterns strand, omgiven av kanontorn och vallar. Snart byggdes fästningen ut med två fristående tornbyggnader. 25-27

Vadstena slottsvallar – att bygga en tidsmaskin, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, )

Mälsåkers slott – byggnadshytta som restaureringsmetod

Ett av Sveriges förnämsta barockslott, uppfört av Nicodemus Tessin d.ä. på 1670-talet, ligger i dag tyst och öde. Sid: 28-31

Mälsåkers slott – byggnadshytta som restaureringsmetod, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 348 kB)

Svartsjö slott – restaurering för brukande

När Carl Hårleman år 1734 fick i uppdrag av Ulrika Eleonora och Fredrik i att rita ett lustslott ute vid Svartsjö på Färingsö i Mälaren använde han franska förebilder. Denna byggnad kom att bli stilbildande i Sverige som en av de tidigaste rokokobyggnaderna. Sid: 32-33

Svartsjö slott – restaurering för brukande, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, )

Gyttorp – restaurering av ett 1950-talsområde

Arkitekten Ralph Erskines särpräglade tjänstebostäder för Gyttorps bruk är landets första byggnadsminnesmärkta bostadsområde från efterkrigstiden. Sid: 34-35

Gyttorp – restaurering av ett 1950-talsområde, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 124 kB)

Inredningskonsten

Hur behandlar man inredningarna vid renoveringar i dag? Står de i ett medvetet förhållande till byggnadens arkitektur? Innefattar förhållningssättet till restaurering också utformningen av rummen? Ger man dem samma värde som det yttre? Det visar sig att det finns många olika förhållningssätt. Sid: 36-37

Inredningskonsten, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 101 kB)

Pluralism – ja tack!

Den genomgång av tio restaureringsprojekt som Konsthögskolans elever nyligen genomfört och som sammanfattas i detta nummer av Kulturvärden måste man nog läsa som en kritik av dagens svenska restaureringspraxis. Författare: Anders Bodin. Sid: 38-40

Pluralism – ja tack! Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 119 kB)

Vad är skillnadenmellan restaurering och renovering?

Begreppen restaurering och renovering har inga fastlagda definitioner inom byggvärlden. Det är inga juridiska begrepp. Orden betyder olika saker i olika sammanhang och i olika tider. Författare: Anders Bodin. Sid: 41

Vad är skillnadenmellan restaurering och renovering? Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 38 kB)

Notiser

Framtidens Borgholm, Prisad betong, Svenska slott och härgårdar, Allt ljus på slottet, Esseltehusets fasad återställs och Uppvaknande. Sid: 42-43

Notiser, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, 81 kB)

Baksidesannons

Det var en gång ...

Baksidesannons, Kulturvärden nr.2, 2006 (PDF-dokument, )