Kulturvärden 2002:1

Innehåll

  • Innehåll
  • Ledare: Vårt kulturarv är mer än 1700-talet
  • Sid: 1-2

Innehåll, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 161 kB)

Bellmanshuset –Gröna Lund

I Djurgårdsstaden mellan Långa gatan, Allmänna gränd och Djurgårdsvarvet låg en gång en vacker trädgård, så lummig och grön att den fick ge namn åt hela kvarteret – kv. Trädgården. Författare: Hans Landberg. Sid: 3

Bellmanshuset –Gröna Lund, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 89 kB)

Mjölnarens trädgård

Vem byggde Bellmanshuset och varför? Var det för att om sommaren kunna erbjuda inte bara mat och dryck, utan även ett chambre separé då tidens förnämare ungherrar och lättfotade herdinnor drog ut i den pastorala idyllen? Författare: Hans Landberg & Catrine Arvidsson. Sid: 8-11

Mjölnarens trädgård, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 886 kB)

Friskt courage på Gröna Lund

Krogen Gröna Lund nämns på flera ställen i Carl Michael Bellmans diktning. Riktigt vilket
eller vilka hus Bellman avsåg vet vi inte i dag. Bellman tog ofta förebilder för både människor och miljöer ur verkligheten men skapade sedan om dem som det passade. Författare: Hans Landberg. Sid: 12-17

Friskt courage på Gröna Lund, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 522 kB)

Bellmansmyten och Gröna Lund

Myten om Bellmans och gustavianernas flitiga besök på Gröna Lund kulminerade fram mot
sekelskiftet 1900 då området på nytt beredde plats för nöjeslivet – denna gång i konflikt med en museal vilja att bevara huset som Bellmansminne. Författare: Elisabet Hesseborn. Sid: 18-25

Bellmansmyten och Gröna Lund, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 1,1 MB)

Gröna Lund – från trädgård till tivoli

Många är de som haft sin fasta eller tillfälliga bostad i Bellmanshuset. I över hundra år
beboddes det av tivolit Gröna Lunds personal. Såväl varietéartister och impressarios som
vaktmästare och elektriker, till och med tivolidirektören själv, har haft sin bostad där. Författare: Elisabet Hesseborn. Sid: 26-31

Gröna Lund – från trädgård till tivoli, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 946 kB)

Tobit och Tobias i gavelrummet

För två år sedan upptäcktes fyra oljemålade vävtapeter från 1700-talet i ett av rummen på andra våningen i Bellmanshuset. Det var åtta scener hämtade ur berättelsen om den fromme Tobit i Gamla testamentets apokryfiska texter som varit dolda under lager av papperstapeter och färg. Författare: Anna Brandi. Sid: 42-47

Tobit och Tobias i gavelrummet, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 845 kB)

Huset med de 152 tapeterna

Egentligen var det en besvikelse — bara en enda tapet från 1700- talet i det gamla huset
vid Långa gatan, det som brukar kallas Bellmanshuset. Och på den tapeten var mönstret
bara en skugga. Men skörden från 1800-talet och tidigt 1900-tal var desto rikare. Författare: Elisabet Stavenow-Hidemark. Sid: 48-51

Huset med de 152 tapeterna, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 497 kB)

En idyll, som staden icke utan mycket stor saknad kan helt berövas

När nu Bellmanshuset, som var ett av de sista orenoverade gamla trähusen i Stockholm, har restaurerats kan det finnas skäl att blicka tillbaka på hur den historiska träbebyggelsen i staden har hanterats under 1900-talet. Författare: Staffan Nilsson. Sid: 52-57

En idyll, som staden icke utan mycket stor saknad kan helt berövas, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 477 kB)

En mognadsprocess

Då projektet att renovera Bellmanshuset inleddes för åtta år sedan var det husets lutning ut mot Långa gatan som först påkallade vår uppmärksamhet. Författare: Per-Anders Johansson. Sid: 58-59

En mognadsprocess, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 194 kB)

Baksidesannons

Föredömlig renovering

Baksidesannons, Kulturvärden nr.1, 2002 (PDF-dokument, 70 kB)