Kortkort om trädgårdshistoria

Människan har i alla tider försökt att återskapa det paradis som gick förlorat. I denna idealträdgård fanns en källa och fyra floder som delade trädgården i fyra lika stora delar. Detta så kallade paradiskors kom att bli grundmotivet för Västerlandets trädgårdar under århundraden framöver.

Medeltid

Under medeltiden var trädgården alltid inhägnad. Ordet gård betyder inhägnad. Odlingarna fördelades i olika hägn eller gårdar. Trädgården var gården för fruktträd, kålgården för kål, ärtor och bönor. Örtagården innehöll läkeväxter och blommor. Gården/hägnet var ett skydd för vilda djur, men även för naturen som medeltidsmänniskan uppfattade som ond och farlig.

Klostertid

Med klosterväsendet utvecklades och spreds kunskap om odling och främmande växter i Sverige. Klostergårdens utformning med korsgång som symbol för de fyra floderna och källan blev förebild för slott och herresäten och spreds därifrån vidare till präster och bönder och torpare. Den ordnade trädgården blev ett idealt tillstånd i motsats till den svårkontrollerade världen utanför.

Renässans

Renässansen innebar återupptäckten av antikens ideal. Man fick nya impulser. Kulturen blomstrade och vetenskapen utvecklades. Italien blev föregångsland. Man byggde påkostade renässansvillor med fantasifullt formklippta trädgårdar smyckade med vattenkonst och skulpturer. Kvadraten var idealformen.

I renässansträdgården samlades de olika odlingsgårdarna. Bara humlegården hölls separat. Vasakungarna tog starka intryck av renässansen och byggde flera stora slottsanläggningar efter tidens smak. På Ven byggde Tycho Brahe sitt slott och observatorium med hopslagna trädgårdsdelar, men fortfarande med ett paradiskors som grundform.

Barock

Renässansens porlande bergsbäck blev med tiden en bred flod. Barocken gjorde sitt intåg och brukar liknas vid ett flodlandskap. Det är de enväldiga härskarnas tid. Ludvig XIV i Frankrike och hans Versailles blir stilbildande. Det är storskaligt och perfekt - en demonstration av makt. I Sverige råder stormaktstiden.

Byggnaden har en central placering i anläggningen. Naturen uppfattas fortfarande som skrämmande och stängs ute. Naturen ska tyglas och besegras. Ju mer formad och strikt parken blir - desto mer har man lyckats återta paradiset. Landskapet formas in i strama, gigantiska planer, men i detaljerna finns fyrflodsmotivet med.

Rokoko

Med tiden börjar man söka sig från barockens storskalighet och stela, formella hovcermoniel. Livet blir mer bekvämt och informellt. Skalan i anläggningarna minskar. Naturen börjar bli intressant, men hålls ofta lite på avstånd som bakgrundskuliss. Intresset för Asien och Kina ökar och böcker sprids om kinesisk design för hus, inredningar och kläder.

Romantik

I slutet av 1700-talet kommer en tydlig reaktion mot mycket av det som tidigare gällt, mot överhet, auktoritet, mot det stränga och pompösa. Kyrkan är inte längre lika tydligt dominerande och fyrflodsmotivet blir inte längre lika självklart.

En helt ny trädgårdsstil utvecklas - helt utan koppling till tidigare epoker. Naturen blir nu förebild och man "anlägger" natur. Landskapet moduleras. Växlande pastorala scenerier byggs upp, där besökaren leds på slingrande gångvägar över böljande gräsytor och genom lummiga träddungar. Ljus och mörker, slutenhet och öppenhet används medvetet för att skapa överraskningar och kontraster. Nu tillkommer några av våra främsta landskapsparker som Haga, Rosersberg och Tullgarn.

1800-talets slut - 1900-tal

Den romantiska parkstilen utvecklas med tiden åt olika håll. I Tyskland utvecklas en variant och i England uppstår Arts- and Craftsrörelsen. I den senare hittar man ofta fantasifullt formade trädgårdar som minner om renässansens trädgårdar. Där finns också rika blombårder påminnande om de som ofta fanns i det gamla Egypten.

Även i våra dagar kan gamla kulturarv dyka upp i blomval eller i ett fyrflodsmotiv. Vi kanske inte alltid är medvetna om varifrån förebilden kommer, eller att det är en urtida kultur vi bär med oss.