Klassicism

(1400-1840)Samlingsnamn för en arkitektur som öppet knyter an till den antikt klassiska formvärlden. Grunden för den västerländska arkitekturen fram till industrialismen och in i vår tid.

Renässans (1400-1600)

Med början i norra Italien försköts intresset från medeltidens byggnära till mer teoretiskt uttänkta ideal. Antikens byggnadskonst skulle pånyttfödas. Harmoni, proportion och detaljer knutna till helheten betonas. Renässansen indelas ofta i tre faser: ungrenässans (Hittebarnshuset i Florens, Brunelleschi 1420), högrenässans (Villa Rotonda, Palladio 1500) och senrenässans (Biblioteca Lucretiana i Florens, Michelangelo 1550). Vasarenässansen är en svensk utlöpare av dessa ideal, främst synlig i detaljarbetet, vårt främsta exempel är Vadstena slott, 1560.

Barock (1550-1700)

Med den ursprungliga betydelsen "överdrivet" har det betecknat en form av fri senrenässans. Barocken betonar människans upplevelse och rörelser i och mellan byggnaderna. En viktig inspiration var teaterns uppfattning av rummet som en scen att agera på. I Europa var Bernini, Palazzo Barberini 1633 och Boromini, Sankt Ivo 1650, de stora mästarna. Båda byggnaderna finns i Rom.

Holländsk barock (1640-1660)

Sverige mötte barocken i dess holländska form. Byggnader med stora tak som tydligt relaterar sig till sin omgivning. Riddarhuset i Stockholm, 1640, av arkitekterna Simon de la Vallé och Justus Vingboons är det främsta exemplet.

Franskinspirerad barock (1660-1680)

Det var far och son Tessin som med kraft introducerade den form- och färgrika barocken som den svenska stormaktstidens stil. Ett av de främsta verken av Tessin d.ä. är de äldsta delarna av Drottningholms slott, 1660, och dess park, 1680.

Romersk barock (1670-1720)

Den yngre Tessin förde det strama romerska palatsets barock till Sverige. Regelbundenhet och stramhet samt ett fast grepp om naturen präglar det yttre medan interiörena blir allt mer mjukt formade under 1700-talet. Det svenska huvudverket är Stockholms slott 1796.

Rokoko (1750-1775)

Är främst en fransk inredningsstil som betonar komfort och mjuka linjer. Kan ses som en fortsättning på barocken. Stilen fick ett snabbt genomslag i Sverige, ett fint exempel är Kina slott 1763, i Drottningholm av Adelcrantz. Andra företrädare för rokokon i Sverige var Carl Hårleman och Jean Erik Rehn.

Gustaviansk stil (1775-1810)

Främst en svensk inredningsstil. En utveckling av rokokon med stramare linjer.

Nyklassicism (1760-1820)

Präglas av enkla avskalade volymer, sparsam dekor och tydliga referenser till främst grekisk klassisk arkitektur. Botanicum/Linneanum i Uppsala, 1787, av Tempelman och Desprez är det främsta svenska exemplet.

Empir (1790-1820)

En under Napoleons kejsartid glorifierande stil. Stramt och färgrikt, ofta med tydliga romerska och egyptiska formlån.

Karl Johanstil (1800-1850)

Empiren omtolkad till påvrare svenska förhållanden. Enkla volymer, sparsam yttre dekor men ofta med rika interiörer. Rosendals slott, 1823, av Fredrik Blom.