Denna webbplats använder kakor (cookies)
Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.
Gävle slottspark
I kunglig ägo sedan medeltiden
Gävle slott har varit i kunglig ägo sedan slutet av 1400-talet. Slottet är statligt byggnadsminne sedan 1935 och ska tillsammans med omkringliggande parkanläggning bevaras för framtiden. Slottet används idag som privatbostad åt landshövdingen. Större delen av parken är öppen för allmänheten och information om hela slottsmiljöns historia finns tillgänglig för besökare.
Läget intill Gavleån har sedan urminnes tider varit av strategisk betydelse. Under tidig medeltid fanns här sannolikt en omlastningsplats för järn. Munkar på pilgrimsvandring från Uppsala till Nidarosdomen i Trondheim passerade här.
Slottsarkitekten Carl Hårleman
Den norra delen av slottsparkens är bäst bevarad och är den del av parken som har största kulturhistoriska värdet. Den ritades av den välkände slottsarkitekten och överintendenten Carl Hårleman, som även deltog i utformningen av Stockholms slott. Hårleman fick till uppgift att utforma ett nytt slott och en ny trädgård när Johan den III:s kyrkslott, som tidigare stod på platsen, brann ner år 1727.
Parken norr om slottsbyggnaden fick en tidsenlig rokokokaraktär. På två terrasser anlades avgränsade, troligen sirligt utformade, trädgårdskvarter - så kallade parterrer. Hur parterrerna såg ut vet man idag inte men spår av indelningen finns bevarade.
Illusion av mer vidsträckt trädgård
Hårleman placerade slottets två flyglar snedställda, liksom inramande trädgården. Dåtidens arkitekter var skickliga på att skapa illusioner, och med detta enkla grepp verkade parken mer vidsträckt. Flyglarna gav dessutom trädgården ett mer skyddat klimat.
Enligt ett inspektionsprotokoll från 1775 omgavs parterrerna av ett plank, som mot ån var försett med flera grindar. En stenmur sträckte sig emellan flygelbyggnaderna som en avgränsning mellan den nedre och den övre terrassen.
Fortfarande överensstämmer platsens proportioner och grundplan väl med det bevarade ritningsförslag för parken som Hårleman gjorde. När Carl Hårleman dog 1753 var varken slottet eller parken färdigställda. Vid en renovering av parken på 1960-talet tillkom lindbersån i mittaxelns förlängning.
Fakta
- Arkitekt: Carl Hårleman
- Förvaltare: Per Nelander, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 05, e-post per.nelander@sfv.se



Foto: Anna Karlsson, SFV
Trädgården norr om Gävle slott är bäst bevarad. De snedställda flygelbyggnaderna ger illusionen av en större park.

Foto: Anna Karlsson, SFV
Rosenrabatt i Gävle slottspark.

Foto: Anna Karlsson, SFV
Trädgårdens proportioner och grundplan stämmer fortfarande väl med Carl Hårlemans ritningar från 1700-talet.
Läs mer







