Rankhyttans trösklada, Falun

Gustav Vasas flykt undan danska knektar

Berättelserna om Gustav Eriksson Vasas vistelse i Dalarna under vintern 1520-21 är många och man vet inte vad som är sannning eller sägen. Gustavs avsikt var att värva anhängare bland dalkarlarna för en resning mot Kristian II. Han jagades av Kristian II:s knektar och gömde sig bland annat i Ornäsloftet och i trösklogarna i Isala by och Rankhyttan.

Bergsmannen Anders Persson

Trösklogen på Rankhyttan är uppförd på 1490-talet.1520 ägdes gården av Anders Persson, en bergsman som varit Gustavs studiekamrat i Uppsala. Gustav lär, som tidigare nämnts, ha besökt Rankhyttan under sin vinterresa i Dalarna och även arbetat på trösklogen i förklädnad.

Logen är 7,5 x 12 meter i plan, 17 stockvarv hög och är timrad i rundtimmer. Kvaliteten på timmermansarbetet är hög.Trösklogarna användes både till förvaring och bostad. Rankhyttans loge är den största bevarade enkellogen från det medeltida Sverige. Den är uppdelad i lada och loge. Dessa två utrymmen är avskilda av logbalken, en meterhög avbalkning.

Tidiga byggnadsminnen

Byggnaderna i Ornäs, Isala och Rankhyttan blev tidigt byggnadsminnen tack vare anknytningen till Gustav Vasa och har därför bevarats genom århundradena. Staten förvärvade Rankhyttans tröskloge redan 1667 och den blev då ett av rikets monument.

Flera renoveringar har gjorts under århundradena, bland annat 1863, 1921-23 och 1996-98, och meningarna har varit delade hur man bäst skulle kunna bevara trösklogen åt eftervärlden. Man kan följa hur logen sett ut från 1700-talet och framåt på avbildningar som gjorts.

SFV tog 1996 fram ett vårdprogram för trösklogen, som bland annat rymde skadeinventering, insamling och analys av arkivmaterial, och en målsättning för framtida vårdinsatser.

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2004:4, artikeln "Minnen från ett äventyr"
• Tidskriften Kulturvärden 1999:2, artikeln "Logen där kung Gösta tröskade"