Västerås slott vid Svartån

Nyinredd representationsvåning

Under ett och ett halvt års tid renoverades slottet och länsresidenset invändigt. Bland annat är representationsvåningen delvis nyinredd. Vidare har samtliga invändiga ytskikt i hela slottet åtgärdats, brandcellsindelning har gjorts, all el är utbytt och samtliga fönster är ommålade med linoljefärg. Liftplan finns numera vid entrén till Länsmuseet för att öka tillgängligheten.

Biskopssäte på 1100-talet

Platsen hette förr Västra Aros, som betydde Västra Åmynningen, och den blev i mitten av 1100-talet biskopssäte. Under 1200-talet blev Västra Aros den viktigaste utskeppningshamnen för Bergslagen och var tillsammans med Stockholm den främsta staden i Mälardalen. Då behövdes ett starkt fäste som skydd och som residens för kungens fogde. Ett kärntorn byggdes därför vid Svartåns utlopp. Tornet hade fyra våningar och den översta var en skyttevåning. Det finns fortfarande kvar i nordöstra hörnet av det nuvarande slottet.

Unionsstriderna

Västerås var inblandat i blodiga strider och borgen byggdes ut och förstärktes i omgångar. Under unionsstriderna på 1400-talet och tidiga 1500-talet hade staden en viktig roll och slottet var det första riksfäste som Engelbrekt erövrade under upproret. Slottet intogs av ärkebiskop Jöns Bengtsson 1457 och belägrades 1464 utan framgång av Christiern av Oldenburg. 1522 erövrades det av Gustav Vasa efter att ha varit belägrat sedan 1521.

Vasakungarna

Gustav Vasa bodde ofta i Västerås slott och de viktiga riksdagarna 1527 och 1544 hölls i staden. Riksdagen 1527 ledde till att banden med kyrkan i Rom klipptes av och 1544 gjordes Sverige till arvrike. Kungen gjorde 1540-44 stora ombyggnader. En ny kungsvåning byggdes ovanpå den gamla i östra längan och västra längan förhöjdes. Nuvarande huvudentrén kom då till. Johan III fortsatte med nya byggnadsarbeten i slutet av 1570-talet. Då inreddes en stor rikssal och en slottskyrka.

Pfalzgrevinnan Katarina, Karl IX:s dotter och Karl X:s mor, dog 1638. Då var slottets tid som kungligt residens slut och det förföll. På 1600-talet började man renovera slottet och arbetet leddes av arkitekten Mathias Spieler som stod Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d ä nära. Under Karl XII:s krig användes det till förvaring av krigsfångar.

Carl Hårlemans ombyggnad

1736 eldskadades slottet och all inredning från Vasatiden förstördes, liksom flera trä- och korsvirkeshus som fanns runt omkring. Slottet reparerades och byggdes på i mitten av 1740-talet. Arkitekt var Carl Hårleman och arbetet blev klart under 1750-talet. Slottet rymde förutom residenset bland annat länsstyrelsens lokaler och rustkammare för Värmlands regemente.

Slottet fungerade, liksom andra slott och fästingar, också som fängelse. De sista fångarna lämnade slottet 1857. Den mest kände fången på slottet var Erik XIV som fördes hit 1573 och satt här till följande år.

Residens och länsmuseum

Under 1800-talet gjordes en del inre förändringar och under 1920-talet genomfördes en restaurering av slottet ledd av Västerås stadsarkitekt Erik Hahr. Då koncentrerade man sig främst på rikssalen med intilliggande utrymmen och residensvåningen.

1961 flyttade Länsstyrelsen till ett nybyggt landsstathus och slottet renoverades 1965-66 under ledning av arkitekt Nils Tesch. Därefter flyttade Länsmuseet in. Under 2010 flyttar museet ut och arbetet med att hitta ny hyresgäst pågår.

Fakta

• Slottsarkitekt: Gunhild Skoog Jägbeck
• Hyresgäst: Länsstyrelsen Västmanlands län

Vårdprogram för Västerås slott, sammanfattning pdf 111 kB, 2006-01-01

Kontakt

• Tf förvaltare: Bengt Gärdqvist, Statens fastighetsverk,
  tel 08 696 74 55, e-post bengt.gardqvist@sfv.se