Strömsholms ridskola

Tidigare hotad verksamhet expanderar

Ridskolan Strömsholm ligger på Strömsholmsåsen några mil sydväst om Västerås. En allé leder fram till slottet. I anslutning till dagens bebyggelse finns ett antal fornlämningar och fynd från sten-, brons- och järnålder.

I början av 1990-talet var hästverksamheten vid Strömsholm hotad. Några år senare lades utredningen "Hästen i Sverige" fram av NSHF, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande. Där rekommenderade man en satsning på tre riksanläggningar, däribland Strömsholm, för bl a hippologisk högskoleutbildningen. Verksamheten är idag väl etablerad och expansiv.

Nyrenoverad anläggning

Under 2001 uppfördes ett nytt stall som fick namnet Kungsgårdsstallet. Det består av fem byggnader - två stall, en centrumbyggnad och två foderlador. Stallet på 2000 kvm och med 50 hästboxar invigdes i januari 2002.

Ombyggnad av södra Vita stallet - från spilta till box - genomfördes under år 2003 och överlämnades till ridskolan Strömsholm inför pingsthelgen samma år. Renoveringen av Gula ridhuset befinner sig i en slutfas, byggnaden har målats om och återfått en tidigare invändig färgsättning och försetts med nytt yttertak belagt med skivtäkt plåt. Ridskolan tar anläggningen i bruk den 1 november 2004.

Vasatid: landets första stuteriverksamhet

Under medeltiden tillhörde området Dåvö i Munktorp socken, sydväst om åsenområdet. Dåvö var då som kunglig anläggning och livgeding för änkedrottningar bygdens centrala punkt.

Gustav Vasa ärvde området 1528. Strömsholm blir efter hand ett administrativt centrum för ett antal kronogårdar och benämndes 1558 Strömsholms fögderi. År 1621 fastställdes en stallstat för Strömsholm som anses vara den första stuteriverksamheten i landet. Stallanläggningen var då placerad norr om slottet vid Kolbäcksån. Den första bebyggelsen vid åsen var ett tegelbruk som anlades under Gustav Vasas tid öster om åsen vid Ladugårdssjön.

Stormaktstid: Bebyggelsen etableras på åsen

Under 1630-talets slut påbörjades uppflyttningen av stallbyggnader från slottet till åsen. Byggnadsverksamheten tog fart och 1669 fanns en omfattande bebyggelse på åsen; mangården, två bodar, drängbyggnad, "ladugårdshusen", fyra lador, tre fä- och oxhus, vagnshus, sädesbod och pörte. Dessa byggnader tillhör Kungsladugården. Vid tegelbruket fanns 1669 en stor tegellada, två tegelbodar, tegelugn samt tegelslagarens stuga.

Under Hedvig Eleonoras tid överlämnades stuteriet till Karl XI. Stuteriet var i slutet av 1600-talet fullt etablerat kring stallplanen på åsen. Här fanns nu Livstallet, stora stallet och fölstallet m m.

1800-talet

På åsen skedde stora förändringar under det sena 1700- och tidiga 1800-talet. Bostäder för chefstjänstemän tillkom. Stallpersonalen bodde på åsen men framför allt vid Herrskogen och Borgåsund. 1810 avvecklades verksamheten vid Kungsör. Lifstallet revs och transporterades över till Strömsholm.

1813-14 uppfördes ett antal lerhusbyggnader som bostäder och ladugårdar, den s k Snobbrännan längs åsens västra sida. Vid mitten av 1870-talet omorganiserades stuteriet till hingstdepå.

Arméns rid- och körskola 1868-1968

1868 gjorde armen sitt inträde på Strömsholm. Verksamheten omfattade hela kungsgården och fick stor påverkan och betydelse för området fram till nedläggningen 1968.

Till en början hade stuteriet och ridskolan gemensam chef. Verksamheten var under hela perioden förlagd både till åsen och till slottsområdet.

Det militära livet påverkade omgivningen också genom det sociala umgänget främst med herrgårdsägarna men också genom de återkommande festerna och balerna på slottet.

Stuteriet finansierades fram till 1913 genom att nyttja avkastningen på den statliga mark som stuteriet disponerade. Från 1913 arrenderades marken ut med arrenden vid Kungsladugården, Strömsvik, och Hultet.

Hingstdepån lades ned i mitten av 1950-talet. Efter nedläggningen av Arméns ridskola 1968 tog Ridfrämjandet över lokalerna på åsen.

Läs mer

• Strömsholms slott
• Strömsholms slottspark
• Tidskriften Kulturvärden 2008:2, artikeln "Knypunkten i Strömsholm"