Frövi översteboställe

På historisk mark

Frövi ligger i Skultuna socken i Västmanland, några kilometer norr om Västerås. Namnet Frövi antyder att det varit en kultplats under järnåldern. De spår som är säkerställda är ett antal fynd från stenåldern och en eldslagningssten från järnåldern.

Användningen idag

Gårdens byggnader är koncentrerade till egendomens södra del och omgivna av äldre trädgårdsanläggningar och åkermark. Direkt öster om mangården ligger ekonomibyggnaderna som flertalet är från 1900-talet första hälft. Norra delen av egendomen består mest av skog - till största delen jämnårig barrskog. Idag består Frövi av ett brukningscentrum med en arrendator som arrenderar gårdsbyggnaderna, kaptensbostället och jordbruksmarken. Frövi blev ett byggnadsminne 1935.

Historik

Frövi nämns första gången 1342 och var då frälsejord. År 1406 köptes Frövi av Västerås domkyrka och blev sedan i kyrkans ägo ända fram till reformationen. Frövi bortförlänades 1613 till riksrådet Henrik Horn och ärvdes sedan av hans son.

Försörjningssystem för högre militärer

När indelningsverket inrättades drogs Frövi 1683 åter in till kronan genom den s k reduktionen. I indelningsverket fungerade boställen som försörjningssystem för högre militärer. Indelningsverket genomfördes av Karl XI och var ett sätt att säkra krigsmaktens rekrytering och underhåll. Frövi anslogs som översteboställe vid Västmanlands regemente år 1691. Även gården Berga reducerades och anslogs som kapensboställe och kom att brukas under Frövi. På 1700-talet avhystes Berga och ett antal torp anlades istället. Ett nytt kaptensboställe kom senare att anläggas utanför byn, kallat Hagtorpsstugan.

Fakta

• Besöksadress: Frövi, Skultuna
• Areal: 549 ha totalt, varav 310 ha skog, 168 ha åker, 12 ha bete och 59 ha övrig mark

Vårdprogram för Frövi översteboställe, sammanfattning pdf 18 kB, 2007-01-01

Kontakt

• Förvaltare: Anders Johansson, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 19, e-post anders.johansson@sfv.se