Örebro slott

Från kungahus till länsresidens

Slottet på holmen i Svartån

På en holme i Svartån i Örebro tronar stadens slott, Örebro slott. Platsen där staden Örebro nu ligger blev redan under forntiden ett viktigt centrum i området på grund av det strategiska läget vid ån. En bro byggdes tidigt över Svartån och blev en betydelsefull förbindelseled mellan bygderna norr och söder om Hjälmaren.

Till skydd för denna viktiga passage och det samhälle som växte upp där byggdes under 1200-talets senare del en befästning på holmen i ån. Den bestod av en ringmur kring en rektangulär gård med ett kraftigt försvarstorn i det sydvästra hörnet. Detta var Örebro hus som senare skulle bli Örebro slott.

Örebro hus blir Vasaslott

Örebro hus var en av Gustav Vasas riksborgar. Här höll han möten och riksdagar. Gustav Vasas yngste son hertig Karl, som senare skulle bli kung Karl IX, fick ärva Örebro hus efter sin far.

År 1573 inledde han ett stort byggprojekt som förvandlade borgen till ett Vasaslott i renässansstil. Planlösningen var lik övriga försvarsanläggningar vid den här tiden. Fyra runda kanontron med mellanliggande slottslängor omslöt en rektangulär borggård.

Under åren 1581-1602 var arbetet intensivt. Då körde bönderna totalt 45 713 lass mursten från Hällabrottet, två mil från Örebro. De leverade även kalk, tegel, och timmer. Under byggtopparna var ständigt cirka 100 personer anställda; smeder, stenhuggare, kopparslagare, snickare, glasmästare, väverskor, kokerskor och slakterskor. Det krävdes fyra kungsladugårdar för att hålla alla med mat.

Karl IX besökte slottet ett 20-tal gånger. När slott stod färdigt lart år 1627 var kungen död.

Slottet förfaller

Efter kungens död avtog intresset för slottet. I slutet av 1600-talet var det obeboeligt och användes som vapenförråd och fängelse för krigsfångar. År 1738 rasade murarna i nordöstra tornet - Örebro slott förföll.

Försvarsborgen får ny funktion

Efter 400 år som försvarsborg rivs tre av de fyra omgivande jordvallarna och slottet öppnades mot staden. Slottet får en ny funktion som residens för landshövdingen i Örebro län.

Örebro riksdag och Jean Baptiste Bernadotte

Den 21 augusti 1810 skulle riksdag hållas i Örebro. Syftet var att utse kungens tronföljare och Stockholm var för oroligt. Riksdagen hölls i Nikolaikyrkan men Karl XIII deltog inte. Han låg sjuk och fick besked om vem som valts till hans "son" vid sjukbädden i residensets sängkammare. Tronföljare blev Jean Baptiste Bernadotte från Frankrike, en av Napoleons fältherrar. Som kronprins fick han namnet Karls Johan.

År 1812 hölls åter riksdag i Örebro och Karl Johan besökte nu staden och slottet för första gången. Residenset var då delvis nyrenoverat.

Slottet av idag tar form

Åren 1897-1901 skapades det slott vi ser idag, ett Vasaslott i romantiskt historiserande stil. Murarna av natursten togs fram, sydvästra och nordvästra tornen höjdes. Sten från trakten höggs till nya portaler, bland annat med förebild från Vadstena slott. Ritningarna för ombyggnaden gjordes av arkitekt Thor Thorén. För att markera slottets medeltida försvarstorn byggdes en trappstegsformad gavel på fasaden i väster.

Under 1990-talet restaurerades slottets båda övre våningar under ledning av arkitekt Gunnar Mattsson. I syfte att återskapa interiörernas renässanskaraktär. Han ritade också ombyggnaden av nordvästra tornet som år 2001 öppnade för utställning.

Bakom slottets 269 fönster

Fyra längor i sex plan, vind och källare inräknade, och fyra torn - allt bakom 269 fönster. Idag har slottet flera olika hyresgäster. Förutom residenset är Örebro slott en välbesökt sevärdhet med många möjligheter till upplevelser. Här erbjuds bland annat utställningar, guidade visningar, butik och restaurang.

Fakta

• Besöksadress: Kansligatan 1, Örebro
• Byggår: 1573-1627, ombyggnad 1897-1901
• Byggherre/arkitekt: Ursprunglig Herkules Mida m.fl., ombyggnad Thor Thorén
• Hyresgäster: länsstyrelsen i Örebro län, Örebrokompaniet, Elite Stora Hotellet, Örebro, Slottskrogen i Örebro AB

Kontakt

• Förvaltare: Tobias Skelander, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 29, e-post tobias.skelander@sfv.se
• Slottsarkitekt: Tina Wik

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2001:4, artikeln "Ett rum med rymd"
• Tidskriften Kulturvärden 1999:3, artikeln "Från Kalmar slott till Vadstena slott"
• Tidskriften Kulturvärden 1994:3, artikeln "Örebro slott"

Externa länkar

• Örebro slotts webbplats
• www.orebrokompaniet.se
• Slottskrogen i Örebro AB
• Elite Stora Hotellet, Örebro
• länsstyrelsen i Örebro län