Läckö slott

Magnus Gabriel De la Gardies slott

I Läckös långa historia är det fältherren och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie som mest av alla satt sin prägel på både interiör och exteriör. Han ärvde slottet och grevskapet 1652 av sin far fältmarskalken Jacob De la Gardie. År 1681 fråntogs Magnus Gabriel slottet i samband med Karl XI:s reduktion.

Det tömda barockslottet möbleras igen

De flesta tillhörigheterna skingrades närmast före och efter Magnus Gabriels död 1686. Vissa inventarier såldes på auktion i Örebro, annat sålde änkan Maria Eufrosyne för att täcka skulderna. Sedan 1998 samarbetar Statens fastighetsverk, Stiftelsen Läckö Slott och Nationalmuseum med att åter möblera upp det tömda slottet för att visa en herremans bostad under barocken. Tak- och väggmålningarna är i sig värda ett besök.

Biskopsborg redan 1298

När biskop Brynolf Algotsson lät bygga biskopsborgen Läckö 1298 mitt i Skara stift var läget vid Vänern väl övervägt. Läckö är lätt att nå med båt och i nuvarande Kungshamnen fanns en skyddad hamn. Läget på udden gjorde det lätt att försvara. År 1470 brann borgen. En större anläggning uppfördes kort därpå av biskopen Brynolf Gerlachsson.

Kronan tar över och byggepoken De la Gardie

Efter reformationen 1527 kom Läckö i Kronans ägo. Under 1500-talet räknades anläggningen som en kunglig borg och ett av landets starkaste fästen. Det gavs tidvis som förläning åt olika stormän. År 1615 tilldelades fältmarskalken Jacob De la Gardie Läckö. Ett grevskap med ett stort område på Vänerns södra sida inrättades med Läckö som centrum.

Grevskapet ärvdes 1652 av sonen Magnus Gabriel, en av det svenska rikets mäktigaste och rikaste män med över 1000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna. Han ledde bl a förmyndarregeringen efter Karl X Gustavs död 1660. Magnus Gabriel var också en av landets flitigaste byggherrar, vilket avspeglades på Läckö. Förborgen försågs med nya rum och bostäder för tjänstefolket, liksom den s k köksborgen. Slottskyrkan tillkom nu. En fjärde våning byggdes i huvudborgen och en rad konstnärer anlitades för att dekorera väggar och tak i slottet.

Karl XI:s reduktion 1681

År 1681 gick slottet tillbaka till Kronan. Alla planer hann inte genomföras. Mycket av medeltiden finns därför fortfarande kvar. De närmaste 150 åren var slottet förlänat eller utarrenderat till privatpersoner, t ex Claes Ekeblad på Stola, Carl Gustaf Tessin och generalen Carl Adolf Adlercreutz. År 1815 återgick slottsbyggnaden till Kronan och övrig egendom utarrenderades till släkten Rudenschiöld mellan 1845 och 1914.

Nyvaknat intresse för Läckö

Under 1800-talets slut ledde historieintresset till att blickarna riktades mot Läckö som hade kvar mycket av medeltiden. Turligt nog slapp slottet en historiserande restaurering, vilket många gånger skedde med äldre byggnadsverk för att förstärka den medeltida känslan.

År 1964 inleddes en ny epok då utställningsverksamheten började och kulturturismobjektet Läckö slott etablerades. Slottsträdgården har satts i stånd och utvecklats i den äldre trädgårdens anda. I Kungshamn finns en gästhamn för fritidsbåtar. Kungsgården med jordbruk är utarrenderat.

Läckö slott är statligt byggnadsminne och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk.

Fakta

• Byggår: sent 1400-tal, 1600-talets mitt Byggherrar: biskop Brynolf Gerlachsson (1400-t), Jacob och Magnus Gabriel De la Gardie
• Arkitekter (De la Gardie-epoken): tyskarna Matthias Holl (biträdd av Frans Steimer) och Olof Franck
• Hyresgäst: Stiftelsen Läckö Slott
• Besöksadress: Kållandsö, Lidköping
• Förvaltare: Gunilla Bernspång, Statens fastighetsverk, tel 0505 45 13 74, 070 331 35 15, e-post gunilla.bernspang@sfv.se
• Slottsarkitekt: Roni Wallin

Läckö slott, vårdprogram R333 pdf 442 kB, 2011-11-17