Gå direkt till innehållet på sidan
Statens fastighetsverk

Våra fastigheter / sverige / Läckö kungsgård

Lillö majorsboställe, betande kor. Genrebild för sidor om kungsgårdar, militära boställen och kronoegendomar. Foto Thomas Fahlander

Denna webbplats använder kakor (cookies)

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.

Läckö kungsgård

Kungsgården försåg slottet med mat

Läckö ligger i Otterstad socken på Kållandsö i södra delen av Vänern. Kungsgården har legat på samma plats sedan 1600-talets senare del och var historiskt sett Läckö slotts stora jordbruk. Den försåg slottsherren och alla som arbetade vid slottet med livsmedel. Statens fastighetsverk värnar om gårdens tradition med odling och ett fortsatt brukat kulturlandskap.

Läckö - en före detta biskopsgård

Läckö var under hela medeltiden ett viktigt säte för biskopen i Skara. Det nuvarande slottet började uppföras under 1400-talet. Under reformationen på 1520-talet drogs biskopsgård in till kronan för att användas av kungen på hans resor genom riket. I början på 1600-talet förlänades Läckö till Jacob De la Gardie. Förläning innebar att driva en gård och behålla intäkterna själv, de var ett sätt att avlöna ämbetsmän i staten utan att ge dem lön i pengar. På 1680-talet genomförde Karl XI reduktionen, den innebar att kronan återtog många av adelns gods och gjorde om dem till arrendegårdar eller boställen för militärer. Läckö har sedan dess varit en arrendegård.

Jordbrukslandskapets förändringar

Det svenska jordbrukslanskapet genomgick stora förändringar under 1700-talets andra hälft och under 1800-talet, men landskapsomvandlingen har inte varit särskilt betydande på Läckö kungsgård förrän under 1900-talet. En orsak kan vara att kungsgårdens innehavare inte var beroende av exporten av havre, och att gården framför allt var inriktad på självförsörjning och att djurhållning prioriterades. De största förändringarna i landskapet gjordes under 1920-talet. Då genomfördes stora invallningar för skydd mot Vänerns varierande vattenstånd, ängsmarken kunde odlas upp och de tidigare öppna dikerna i åkermarkerna täckdikades.

Spannmålsanläggning från 2009

Läckö kungsgård drivs i dag av en arrendator med inriktning på spannmålsodling. Statens fastighetsverk (SFV) lät göra en stor ombyggnad av en spannmålsanläggning 2009. Detta för att ge möjlighet till ökad lagringskapacitet och rationellare drift. Den moderna spannmålsanläggningen med spannmålstork, lagringsfickor och utlastningsfickor ser ut som om den alltid stått där. Den har på ett mycket diskret sätt byggts in i den känsliga kulturhistoriska miljön vid kungsgården.Tak och väggmaterial har valts så att det i dag är omöjligt att se var det gamla huset slutar och var det nya tar vid.

Fakta

  • Areal (totalt): 834 ha, varav 491 ha skog, 147 ha åker, 29 ha bete och 167 ha övrig mark
  • Förvaltare: Anders Johansson, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 19, e-post anders.johansson@sfv.se
Läckö kungsgård - mangårdbyggnadens fasad

Foto: Anders Johansson

Mangårdsbyggnaden på Läckö kungsgård.

Läckö kungsgård - ladugårdar

Foto: Anders Johansson

Korsvirkesbyggnaden är f d Oxladugården. Till höger syns ladugård och loge.

Nya-ladugården

Foto: Anders Johansson, SFV

Ett nytt spannmålsmagasin lät byggas 2009 på en befintlig lada. Byggnaden smälter in i miljön och ser ut som att den alltid har stått där.

SFV:s fastigheter

*För att läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta programvaran Acrobat Reader här.

Tillgänglighetscertifierad. Länk till Funka Nu:s webbplats med mer information om certifieringen, öppnas i nytt fönster. © Statens fastighetsverk | Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm | Besöksadress huvudkontor: Järntorget 84, Stockholm
Tfn: 08 696 70 00 (vxl) | E-post: sfv@sfv.se | Om webbplatsen