Carlstens fästning, Marstrand

Döpt efter kung Carl X Gustav

Carlstens fästning ligger på Marstrand i Bohuslän, som blev svenskt genom freden i Roskilde 1658. Vid denna tid byggdes en provisorisk skans av jord och timmer på öns högsta punkt ovanför staden.

1660 började en mindre fästning att uppföras. Den döptes till Carlsten efter kungen Carl X Gustav och bestod av ett fyrkantigt kanontorn i sten omgivet av fästningsmurar. Fästningen ritades av generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld.

Efter kriget mot Danmark 1676-79 inleddes arbetena på en väsentligt större fästning under ledning av Erik Dahlberg. Arbetena startade 1682 men inte förrän 1860 rapporterades fästningen vara färdigbyggd. Vid den sista större utbyggnaden 1830-60 tillkom flera av de yttre befästningsverken och byggnaderna kring nedre borggården. Carlstens fästning betraktades vid denna tid som en av Europas starkaste fästningar.

Belägrades två gånger

Fästningen belägrades två gånger. Första gången 1677 då den norske ståthållaren Ulrik Fredrik Gyldenlöwe med ett par tusen soldater och ett hundratal kanoner belägrade staden och fästningen som föll efter tre veckor. Carlstens fästning kom sedan att tillhöra Danmark under två år. Andra gången fästningen belägrades var 1719 när den dansk-norske sjöofficeren Peter Wessel Tordenskiöld gick till anfall. Carlsten blev återigen danskt under drygt ett år. År 1882 upphörde Carlstens fästning att räknas till rikets fasta försvar.

Fångar på Carlsten

Fästningen fungerade också som fängelse. Som mest satt här 232 fångar. Den mest kände fången var "Lasse-Maja", som egentligen hette Lars Larsson Molin, men fick sitt smeknamn av att han ofta klädde ut sig i kvinnokläder när han begick sina brott. De sista fångarna fördes från Carlstens fästning 1858 då krigshotet p.g.a. Krimkriget var stort och man därför inte ville ha grova brottslingar på en av landets viktigaste fästningar. Tre celler från mitten av 1800-talet finns bevarade.

Ytterligare verksamheter

Carlstens fästning har också fungerat som fyrtorn då världens första roterande fyr installerades på fästningstornet 1781. Det ersattes 1868 av fyrtornet Pater Noster. I början av 1900-talet hade Flottan skola i fästningen för 200 pojkar inom Skeppsgossekåren och i tornet var under 30 år, fram till 1993, en kustspaningsradarstation inhyst.

Sedan sekelskiftet 1900 är Carlstens fästning ett attraktivt turistmål. Byggnaden är kulturminnesmärkt. Statens fastighetsverk förvaltar Carlstens fästning sedan hösten 1993.

Tillgänglighet på Carlstens fästning

• Digital audioguidning av fästningen

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2003:1, artikeln "Fredstak över Carlsten"
• Tidskriften Kulturvärden 2002:4, notisen "Övernatta bombfritt på Carlstens fästning"
• Tidskriften Kulturvärden 2001:3, artikeln "Carlstens fästning - rikets värn i väster"
• Carlstens fästning (extern webbplats)