Denna webbplats använder kakor (cookies)
Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.
Halmstads slott
Byggdes på order av kung Kristian av Danmark
Under början av 1600-talet då Halmstads slott byggdes hörde Halland fortfarande till Danmark. Kung Kristian som härskade över det danska riket var en stor byggherre och lät anlägga flera städer, slott och befästningar runtom i sitt rike. Det var också han som gav order om att uppföra Halmstad slott.
Kung Kristian har i dansk arkitekturhistoria givit namn åt en byggnadsstil som kallas Kristian IV:e renässans och det är i denna tradition som Halmstads slott hör hemma. Det som idag minner om denna speciella stil är det smala höga tornet med sin huv.
Liknas vid tidens danska lantslott
Slottet som sannolikt stod färdigt 1615 består av fyra längor kring en borggård. Den södra längan torde ha byggts först och här fanns bland annat de kungligas bostad. Halmstads slott byggdes som ett lustslott för nöje och avkoppling. Det är mer att likna vid tidens danska lantslott än vid de stora kungliga praktfulla slottsanläggningarna.
I svensk ägo
Det var inte länge som danska kronan kunde glädja sig åt lustslottet i Halmstad. 1645 blev Halland svenskt och slottet blev nu de svenska kungarnas residens vid besök i staden.
Från 1770-talet och fram tills idag har slottet restaurerats flera gånger. På 1760-talet byttes de södra och västra flyglarnas sadeltak ut mot de för 1700-talet typiska, brutna mansardtaken, som ännu är bevarade. På 1960-talet ersattes slottets gula fasadfärg, som hade introducerats på 1700-talet, av en rosaartad kulör som i viss mån skulle erinra om den ursprungliga från Kristian IV:s tid.
Kontinental surrealism
1920-35 kom slottet att spela en roll i modern svensk konsthistoria. Den dåvarande landshövningen Axel Mörners son Stellan var en av sex medlemmar i Halmstadgruppen, som representerade den kontinentala surrealismen i Sverige. Stellan Mörner och Esaias Thorén tilläts dekorera stora salongen med tio stycken 1700-talsinspirerade väggmålningar föreställande gudinnor. De symboliserar de romerska dygderna; hoppet, lyckan, troheten, kyskheten, måttligheten, kärleken, rättvisan, styrkan, sanningen och klokheten. Under 1960-talet tapetserades målningarna över men ett parti runt en dörr togs fram på nytt 1975.
Nu blickar gudinnorna åter ner på sina gäster i stora salongen
Statens fastighetsverk beslutade hösten 2000 att restaurera salongen. Det visade sig att väggmålningarna fanns kvar under tapeterna. Den starka oljemålade väggväven höll färgen bra då tapeterna avlägsnades. Konserveringsarbetet av målningarna gjordes av målarmästare Per Torstensson. Statens fastighetsverks inredningsarkitekt Carita Kull gjorde samtidigt en genomgripande renovering och komplettering av den lösa inredningen. Våren 2001 var restaureringen klar.
I Halmstads slott återfinns idag bland annat landshövdingens residens och lokaler för länsstyrelsen. Söder om slottet finns slottsparken med en del lämningar av de befästningar som uppfördes vid 1600-talets början efter Hans van Steenwinckel d ä:s planer.
Fakta
- Byggår: 1600-1615
- Byggherre: Kung Kristian av Danmark
- Besöksadress: Ascherbergsgatan 1, Halmstad
- Hyresgäster: länsstyrelsen i Hallands län och Musik i Halland
- Förvaltare: Ulrika Palmblad, Statens fastighetsverk, tel 08 696 74 81, e-post ulrika.palmblad@sfv.se



Foto: Jonas Gerdle
Halmstads slott byggdes under danska tiden i början av 1600-talet.

Foto: Pierre Fauvelle
Residensets matsal fick 2000-2001 en ansiktslyftning. Bland annat har väggarna skrapats rena från tapeter och målats röda direkt på putsen.

Foto: Lars Owesson
Burspråk på Halmstads slott.

Foto: Pierre Fauvelle
Stora salongen i Halmstads slott dekorerades 1928 i ett 1700-talsinspirerat manér av Stellan Mörner och Esaias Thorén.
Läs mer
- Tidskriften Kulturvärden 2001:4, artikeln "Återuppståndna dygder i Halmstad"
- Tidskriften Kulturvärden 1997:1, artikeln "Det store nye Hus"
Hitta hit
- Eniros karta hjälper dig att hitta till Halmstads slott. Här finns även länkar till kollektivtrafik.







