Gå direkt till innehållet på sidan
Statens fastighetsverk

Våra fastigheter / sverige / Uranienborgs kungsgård, Ven

Lillö majorsboställe, betande kor. Genrebild för sidor om kungsgårdar, militära boställen och kronoegendomar. Foto Thomas Fahlander

Denna webbplats använder kakor (cookies)

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.

Uranienborgs kungsgård, Ven

Pärlan i Öresund

Kungsgården ligger på ön Ven mitt i Öresund utanför Landskrona. Jordbruk är fortfarande öns viktigaste näring. Idag bor ca 360 personer permanent på ön men sommartid besöks Ven av mängder med turister som kommer hit för att bl a cykla eller vandra i det natursköna landskapet.

Kunglig jaktpark från början

Kungsgården finns omnämnd från mitten av 1200-talet. Kungsgården fungerade då som en kunglig jaktpark. Agrara näringar spelade en allt större roll under senmedeltiden och godset förlänades då troligtvis till en lantbrukare.

Tycho Brahes stormiga tid

År 1576 förlänas Ven till astronomen Tycho Brahe. Han bygger i rask takt Uraniborg, Stjärneborg och en pappersmölla på ön. Efter 20 år på Ven tvingas Tycho Brahe lämna ön på grund av sina personliga dispyter med medlemmar av det danska riksrådet. Han dör fyra år senare. Då Tycho Brahe lämnat Ven plundrades byggnaderna på kungsgården snabbt av lokalbefolkningen. Då Pappersmöllan och en smedja revs senare för att användas som material vid reparation av kungsgårdens ladugårdar.

Kunglig älskarinna sätter sin prägel

År 1616 förlänas Ven till Christian den IV:s älskarinna Karen Andersdotter Winke. Hon låter riva Uraniborg och Stjärneborg för att i stället uppföra en ståtlig byggnad i senrenässansstil. När denna byggnad stod färdig kom Kungsgården att kallas för Uranienborg.

Krig orsakar 100-årigt förfall

Efter freden i Roskilde 1658 tillfaller Skåne Sverige. Under de följande skånska krigen vandaliseras byggnaderna på kungsgården svårt av danska trupper. Inte förrän under 1750-talet startar ett stort restaureringsarbete av gården. Arbetet utförs av den dåvarande arrendatorn Petter Lannerstierna och hans arvingar. För arbetsinsatsen slipper de i gengäld betala för arrendet under åtta år.

Tidsglapp mellan bostadsbyggnaderna

År 1825 rivs Karen Andersdotter Winkes boningshus och teglet användes till en skyddsmur kring lämningarna efter Tycho Brahes byggnadsverk. Inte förrän 1900 byggs en ny ståndsmässig bostadsbyggnad på kungsgården i oscariansk stil. Byggnaden är fortfarande arrendatorsbostad på kungsgården och kungsgårdsmarken brukas aktivt.

Uranienborgs kungsgård - fasaden

Foto: SFV

Östra loglängan. Det är osäkert när byggnaden uppfördes, men delar härstammar från 1500-talet.

Uranienborgs kungsgård - mangårdbyggnadens fasad

Foto: SFV

Mangårdsbyggnaden (arrendatorsbostad), uppförd år 1900.

M - Uranienborgs kungsgård, Ven

Blå prick=Uranienborgs kungsgård på Ven.

Fakta

  • Areal (totalt): 190 ha, varav Åker: 160 ha skog och 30 ha övrig mark
  • Förvaltare: SFV Mark, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 00

SFV:s fastigheter

*För att läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta programvaran Acrobat Reader här.

Tillgänglighetscertifierad. Länk till Funka Nu:s webbplats med mer information om certifieringen, öppnas i nytt fönster. © Statens fastighetsverk | Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm | Besöksadress huvudkontor: Järntorget 84, Stockholm
Tfn: 08 696 70 00 (vxl) | E-post: sfv@sfv.se | Om webbplatsen