Ottenby kungsgård

På Ottenby kungsgård och dess marker bedrivs ett modernt jordbruk med inriktning på kött- och mjölkproduktion. Idag hyser gården cirka 450 mjölkkor, ytterligare cirka 700 nötkreatur och när tackorna har lammat på våren finns här cirka 1 000 får. Ottenby kungsgård är ett av Sveriges största jordbruksföretag. De betande djuren är en förutsättning för att upprätthålla det karaktäristiska öländska landskapet.

Besök Ottenby kungsgård

Välkommen till Ottenby kungsgård!
Bostadshusen, ladugårdar och stallar på Ottenby kungsgård får man inte besöka. Trots det, finns här mycket att se och upptäcka! I Magasinet på gården som är öppet sommartid visas utställningen ”Kungens skafferi” som berättar om kungsgården i världsarvet. Här visas också konst och konsthantverk i det varsamt restaurerade och prisbelönta spannmålsmagasinet från 1800-talet.
Markerade leder tar dig till spåren av människor som levt här för tusentals år sedan! Gå på upptäcktsfärd bland husgrunder och gravar, bland betande djur och drillande fåglar. Människors brukande och djurens bete under årtusendena ger fantastiska upplevelser i den sydligaste delen av världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

Från klosteregendom till kungsgård

Redan på yngre järnåldern låg det en by vid Ottenby. Gravfältet från 400-500 e Kr finns fortfarande kvar i dag. Ottenby nämns fösta gången 1279 och kallades då Otanby eller Ottamby, namnet kommer från det fornnordiska namnet Otame. I slutet av 1200-talet ägdes marken i Ottenby av cisterciensermunkar från Nydala kloster i Småland. När Gustav Vasa genomförde reformationen 1527 drogs många av landets kloster in till staten, så även Ottenby. Vid den tiden fanns det en by med nitton gårdar i Ottenby. Gustav Vasa skrev till ståthållaren i Kalmar och begärde att byn Ottenby skulle bort och ge plats för den nya gården - Ottenby kungsgård.

Huvudbyggnad i nyklassicism

I slutet av 1700-talet uppfördes en ståtlig herrgårdsanläggning med park och trädgård. Norra och södra flygeln uppfördes på 1780-talet. Båda flyglarna har förstörts i bränder vid olika tidpunkter och återuppbyggts. Brygghus- och kontorsflyglarna tillkom vid 1700-talets slut. År 1803-04 uppfördes en ny huvudbyggnad, så kallat corps de logi. Arkitekten var hovintendent Carl Fredrik Sundvall, en av en av nyklassicismens främsta representanter i Sverige. Exteriören är stilren och enkel med valmat tak. Interiören är välbevarad med kakelugnar från byggnadstiden, ursprungliga snickerier och skurgolv.

Prisbelönt kostall

Mjölkkostallet på Ottenby kungsgård uppfördes 2005-2006. Det har uppmärksammas för sin anpassning till övriga byggnader, placering i landskapet och för att djurhälsa och arbetsmiljö väger lika tungt som funktion och ekonomi. I samband med bygget kompletterades den befintliga ladugården med ett entréparti som tidigare funnits. Entrépartiet uppfördes med utgångspunkt av gamla fotografier. Tidningen Lantbrukets Affärer valde att utse kostallet på Ottenby kungsgård till vinnare av byggnadsstipendiet år 2008.

Gustav Vasas engelska får

Gustav Vasa introducerade fåravel med 2-3000 engelska får på Ottenby. Uppfödning av hästar påbörjades redan på Karl X Gustavs tid, då med den nu utdöda ölänningen en lokal ponnyras. Senare inrättades stuteri och remontdepå av hästar till försvaret. Det drevs fram tills en eldsvåda 1892 satte stopp för vidare uppfödning av hästar.

Kunglig hjortpark

Redan under 1400-talet hade kungen ensamrätt till jakten på hela Öland. Johan den III lät införa engelska dovhjortar på ön 1569. När Karl X Gustav kom till makten ville han koncentrera jakten till öns sydspets. Han lät därför uppföra den 4611 meter långa så kallade "Karl X Gustavs mur" tvärs över ön. Med hjälp av denna skars hela den södra udden av som kunglig hjortpark, men muren var lika mycket ett monument för makt. Fortfarande i dag finns det hjortar i hägn för kunglig jakt på Ottenby.

Kulturarv av världsklass

Ottenby kungsgård utgör den sydligaste delen av världsarvet "Södra Ölands odlingslandskap". Karaktäristiskt är de vidsträckta hagmarkerna och sjömarkerna som betas av gårdens djur. Landskapet har utvecklats genom samspelet mellan människa, djur och naturens förutsättningar. Redan under stenåldern, 3000 - 1800 f Kr, började människan bruka Öland. Den långa hävden av marken samt spåren av betande djur har bidragit till ett rikt växt och djurliv. Från människans tidiga historia vittnar gravfält, fornborgar, stenrösen och äldre husgrunder.