Gå direkt till innehållet på sidan
Statens fastighetsverk

Våra fastigheter / sverige / Residenset i Växjö

Denna webbplats använder kakor (cookies)

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.

Residenset i Växjö

Flera residens förstörda i stadsbränder

1639 delades det småländska hövdingadömet i två län - Jönköpings och Kronobergs. Landshövdingen slog sig ner i Växjö och man började uppföra ett residens vid torget, som brann 1658.

1674 byggdes ett nytt residens väster om torget, men även detta blev brandoffer 1690. Ett nytt kungshus var färdigt 1697, men det innehöll bara ämbetslokaler.

Omkring 1690 blev Kronobergs kungsgård landshövdingens bostad. Karl XI:s indelningsverk hade införts och det innebar att kronans befattningshavare skulle ha sin utkomst av jordbruket. Kronoberg förblev landshövdingebostad fram till 1848 och var sedan landshövdingarnas sommarställe fram till 1880. Kronobergs kungsgård ingick i landshövdingens löneinkomster ända till 1911.

Carl Hårleman

Kungshuset vid torget revs 1748. Carl Hårleman fick i uppdrag att rita ett nytt residens, men bara flyglarna byggdes. De förstördes i den stora branden 1799. Även nästa residensbyggnad förstördes av en eldsvåda 1838.

Nytt residens

1843 drabbades Växjö av den värsta brandkatastrofen i stadens historia. Året därpå gjordes en ny stadsplan med breda gator. Kronan fick en stor tomt på norra sidan av torget och här byggdes 1844-48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Byggnaden är uppförd i tegel i två våningar i senempire. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör.

På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum. Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Dessutom uppfördes två envåningsflyglar som rymde uthusfunktioner, till exempel stall, vagnshus, kuskbostad och tvättstuga.

Stadshuset

På andra sidan torget byggdes Stadshuset 1849-52 som en pendang till residenset efter ritningar av Theodor Ankarsvärd. Residensets trädgård anlades från början av Gluntarnes diktare Gunnar Wennerberg som var landshövding 1875-88.

Omkring 1900 gjordes en del ombyggnader och bland annat ersattes trädgårdsmuren i norr av den nuvarande envåningslängan ritad av Erik Josephsson. Under 1940-talet byggdes ekonomiflyglarna om och till för att användas av länsstyrelsen. Arkitekt var länsarkitekt Hans Lindén.

Interiörer och inredning renoverades 2001-2003.

Residenset i Växjö är statligt byggnadsminne sedan 1935.

Fakta

  • Byggår: 1844-48
  • Arkitekt: Carl Gustaf Blom Carlsson
  • Besöksadress: Stortorget i Växjö
  • Förvaltare: Maria Nordh, Statens fastighetsverk, tel 08 696 7341, e-post maria.nordh@sfv.se
Residenset i Växjö, del av entréfasaden med texten Uppfördt under Oscar Is regering

Foto: Ingemar Kruuse, SFV

Residensets entréfasad har inskriptionen "Uppfördt under Oscar I:s regering" under takfoten.

Växjö residens - matsal

Foto: Sofia Hedkvist

Matsalen.

Växjö residens - representationsvåning i fil

Foto: Sofia Hedkvist

Representationsvåningens rum i fil.

Växjö residens - salong

Foto: Sofia Hedkvist

Salongen.

Residenset i Växjö, exteriörbild av entréfasaden

Foto: Ingemar Kruuse, SFV

Växjö residens i senempire är byggd åren 1844-48.

SFV:s fastigheter

*För att läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta programvaran Acrobat Reader här.

Tillgänglighetscertifierad. Länk till Funka Nu:s webbplats med mer information om certifieringen, öppnas i nytt fönster. © Statens fastighetsverk | Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm | Besöksadress huvudkontor: Järntorget 84, Stockholm
Tfn: 08 696 70 00 (vxl) | E-post: sfv@sfv.se | Om webbplatsen