Vadstena kloster

Bjälboättens palats

Birger jarls äldste son Valdemar blev vald till kung i mitten av 1200-talet. Valdemar var då bara tolv år gammal. Birger Jarl och Bjälboätten ville framhäva sin ställning i riket och man uppförde ett palats i Vadstena. Byggnaden "återupptäcktes" av Iwar Andersson 1956 efter att det varit bortglömt i 600 år.

Birgittas uppenbarelser

Bjälbopalatset förekom i den heliga Birgittas uppenbarelser: "Emedan nu detta huset är byggt med fattiga människors svett för rika människors högfärds skull, skola mina fattiga människor bo däri och begagna alla överflödets och högfärdens ting endast till ödmjukhet och nytta."

Palatset testamenterades till Birgittas klosterstiftelse 1346. Det dröjde till 1370 innan Birgitta fick påvligt tillstånd för sin klosterorden och då började man uppförandet av själva klostret. Det var avsett för både nunnor och munkar. En abedissa styrde verksamheten som företrädare för Den heliga jungfrun. Klosterverksamheten kom igång på 1380-talet och klostret invigdes 1430. Birgittaklostret blev ett kulturcentrum både i Sverige och i hela Nordeuropa.

Efter reformationen

Vadstena var troligen det kloster som klarade sig bäst från förstörelse efter reformationen 1527. Delar av bebyggelsen användes dock som byggmaterial i Vadstena slott, men nunneklostret fortsatte att vara igång till 1590-talet. Därefter stod klostret öde i femtio år.

Hospitalet

Hospitalet härstammar från 1520-talet. Då instiftade den förmögne köpmannen Mårten Skinnare, som bland annat tjänat pengar på pilgrimstrafiken, en sjukvårdsinrättning för fattiga, vanföra och blinda.

Man trodde att den heliga Birgittas kvarlevor hade helande kraft. Många sjuka kom därför till Vadstena för att bli botade. Hospitalet använde delar av de gamla klosterbyggnaderna innan det flyttade in i nybyggda lokaler på 1950-talet.