Denna webbplats använder kakor (cookies)
Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.
Linköpings slott
Sveriges äldsta profana byggnad
De äldsta delarna av Linköpings slott härstammar från 1100-talet och slottet är därmed Sveriges äldsta profana byggnad. Under denna tid blev Linköping säte för biskoparna i stiftet Dioceses lincopensis, som omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland. De äldsta delarna är inbyggda i slottets västra länga och består av en liten kalkstenskällare och en representationsbyggnad av kalksten i två våningar.
Biskopsgården
1286 blev Bengt Birgerson, son till Birger Jarl och hertig av Finland, biskop. Han byggde om biskopsgården och för första gången användes då tegel. Utbyggnaden bestod bland annat av ett krenelerat torn i nordöst.
I början av 1400-talet byggdes den västra huslängan om av biskop Knut Bosson. Han lät också bygga en hög huskropp med trappstegsgavlar för att ersätta ett torn som rivits. Linköpings gård fick en ringmur som försvarsåtgärd, då det var lätt att bli indragen i olika maktstrider.
Biskop Henrik Tidemansson lät fullborda koret i Linköpings domkyrka. Han kallade hit hantverkare från Köln, bland annat mäster Adam van Düren som senare byggde Glimmingehus. Man tror att han även kan ha arbetat med biskopsgårdens västra fasad som påminner om Glimmingehus.
Kungligt slott efter reformationen
Hans Brask var Linköpings siste katolske biskop (1513-1527) och hade en mycket stark ställning. När man i Västerås 1527 beslutat om indragning av biskoparnas slott och övrig egendom flydde Brask till Danzig. Gustav Vasa gjorde då om biskopsgården till kungligt slott.
Under Johan III i slutet av 1500-talet upplevde Linköpings slott en storhetstid. Han lät bland annat skapa en ny trevåningsflygel utmed södra ringmuren. Hela slottet var då vitt med röda bårder runt dörrar och en del fönster. Under hertig Karls tid gjordes slottet om till renässansslott med praktgavlar.
Stora delar av Linköping brann ner år 1700, bland annat rådhuset. Vid det här laget var slottet övergivet och förfallet och togs i bruk som stadsarrest. De östra delarna av slottets flyglar gjordes om till fängelse.
Renoveringar och ombyggnader
1796 började man förvandla byggnaden från förfallet renässansslott till en stram ämbetsbyggnad. Bland annat revs praktgavlarna och man gjorde en ny klassicistisk portal.
På 1880-talet gjordes byggnaden åter igen till renässansslott med loftgång och praktgavlar. Detta varade till 1930-talet då man tog bort 1800-talsdekorationerna. Nu stramades slottet upp för återgå till sitt avskalade utseende från ombyggnaden 1800.
Norra flygeln är idag ombyggd för Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum invigt år 2000 och södra flygeln innehåller kontor. I slottet finns landshövdingens representationsvåning och privata bostad. Julen 2002 inträffade en omfattande vattenskada. Renoveringarna avslutades ett år senare. I samband med det inreddes en ny gästvåning i Södra flygeln.



Foto: Göran Billeson
Linköpings slott från öster.

Foto: Monica Strandell
Östgötabiblioteket eller Renässansrummet med målat tak är ett favoritrum på Linköpings slott. Bord och hyllor är ritade av Carita Kull, Statens fastighetsverk.

Foto: Göran H Fredriksson
Fasadbild på slottet.
Fakta
- Hyresgäster: länsstyrelsen i Östergötlands län, Linköpings slott- och domkyrkomuseum, Calluna AB
- Förvaltare: Daniel Biazzi, Statens fastighetsverk, tel 08 696 70 91, e-post daniel.biazzi@sfv.se
- Slottsarkitekt: Mats Fredriksson
Läs mer
- Tidskriften Kulturvärden 2004:2, artikeln "Den perfekta förlåtande miljön - Linköpings slott"
- Tidskriften Kulturvärden 2001:1, artikeln "Linköpings slott - mer komplext än någon kunnat ana"
- Tidskriften Kulturvärden 1995:1, artikeln "Biskopens borg, kungens slott, hövdingens residens"







