Stora kungsladugården, Nyköping

Gödoxar, tyska höns och kalkoniska höns

Stora kungsladugården ligger strax utanför Nyköping med Sörmlandsleden utanför husknuten. Åker- och ängsmark brukas idag på samma sätt som för över hundra år sedan. Lindbacken och åkanterna hålls öppna av betande hästar, några mjölkkor finns inte längre kvar.

Gårdens tradition av djurhållning och spannmålsodling går långt tillbaka i tiden. I slutet av 1500- talet fanns det vid egendomen exempelvis både gödoxar, kor, får, getter tyska höns, påfåglar, spanska ankor och kalkoniska höns.

Under 1700-talet dominerade de foderproducerande arealerna framför animalieproduktionen. Från 1800-talets början har brukandet skett av arrendatorer, och i dag bedrivs spannmålsodling av familjen Claesson. En del av marken till Stora kungsladugården ingår i det naturreservat som bildades 1981. På området finns gravfält och spår av åkrar från järnåldern. Områdets strandängar var delvis slåttermarker som gav gräs- och starrhö för vintern. Strandängarna är bevuxna med olika gräs- och starrarter samt även svärdslilja i blötare partier.

Från medeltida kastal till hovleverantör

Platsen för nuvarande Kungsladugården har varit bebodd länge, vilket bland annat gravfält och en labyrint från järnåldern vittnar om. Troligtvis har här funnits ett medeltida försvarstorn, en så kallad kastal. Tornet byggdes ute på halvön och var kungens försvarstorn för skepp i Arnöån på väg in i Sörmland. Idag finns en ruin kvar efter detta.

Under 1500-talet fungerade Stora kungsladugården som hovleverantör av spannmål och andra förnödenheter åt slottet Nyköpingshus. Fyra kungsladugårdar anlades av Hertig Karl för detta ändamål. Centrum för administrationen låg på Stora kungsladugården som också hade mest mark och brukades som kungsladugård längst. Efter branden i Nyköpingshus 1665 och hovets centralisering av kungamakten till Stockholm ändrades kungsladugårdarnas användning.

Nuvarande mangårdsbyggnad återuppbyggd

Ursprungligen användes den östra flygeln som mangårdsbyggnad. Det är en panelad timrad parstuga från 1795. Den nuvarande mangårdsbyggnaden av sten i två våningar under brutet tak byggdes år 1817-19. En typritning för kungsgårdar av Carl Hårleman användes som förlaga, ytterligare en byggnad - Åsklosters kungsgård i Halland - uppfördes efter samma ritning.

Natten mot den 28 oktober 2006 utbröt en häftig brand i mangårdsbyggnaden. Hela vindsvåningen förstördes och husets alla bjälklag skadades svårt av rök och släckvatten. Under 2007-2008 har huset återuppbyggts och i januari 2009 kunde de nya arrendatorerna flytta in i en nyrenoverad mangårdsbyggnad. Genom renoveringen har fasaden fått tillbaka sin ursprungliga kulör, kakelugnar och innerdörrar har sanerats och satts tillbaka.

Stora kungsladugården är statligt byggnadsminne sedan 1935.