Linnéträdgården

Personen Linné och trädgårdshistoria

Linnéträdgården uppfyller två syften i levandegörandet av ett stycke svensk kulturhistoria. Dels visas hur en botanisk trädgård såg ut under 1700-talet och dels berättas om Carl von Linné - en person med stort internationellt inflytande - hans liv och verksamhet. Trädgården har ett stort egenvärde men också ett symbolvärde som en levande bakgrund till beskrivningen av Linné.

Linnéträdgårdens koppling till botaniska institutionen vid Uppsala universitetet ger ett viktigt pedagogiskt värde åt anläggningen. Linneträdgården, som ligger inom området Svartbäcken, är ett betydelsefullt grönt inslag i stadsbilden. För både närboende och mer långväga besökare har trädgården mycket att ge av skönhets- och stämningsvärden.

Sveriges första botaniska trädgård

Trädgården var Sveriges första botaniska trädgård, grundad omkring 1655. Under Carl von Linnés ledning, 1741-78, hade den sin storhetstid. Trädgården lades ned 1802 och omvandlades till ett parkområde. År 1923 återinvigdes den som Linnéträdgården efter att den iståndsatts efter ursprungshandlingarna upprättade av Carl Hårleman. Platsen tillskrivs ett verksamhetshistoriskt värde med en ca 350-årig trädgårds- och parkhistoria.

Linnéträdgården var botanisk trädgård fram till 1780-talet då denna flyttade till slottsträdgården. Trädgården har ett undervisningshistoriskt värde. Många Linnélärjungar fick sin skolning i botanik i trädgården och i prefektens bostad (i dag Linnémuseet) för att sedan resa ut i världen på växtsamlingsresor.

Personhistoriskt intressant trädgård

Trädgården har ett stort personhistoriskt värde eftersom flera framstående svenska person är förknippade med den. Den mångsidige professor Olof Rudbeck d ä grundade i mitten av 1600-talet den första botaniska trädgården som bestod av en mindre del av den nuvarande. Under hans tid fanns nästan 2000 växtarter eller sorter i trädgården. Linné bedrev under sina första år i Uppsala botanikstudier i trädgården och blev snart utsedd till demonstator. Efter att ha blivit utnämnd till professor 1741 lät han utöka trädgården och rusta den till en av de ledande botaniska trädgårdarna i Europa med ca 3000 växtarter.

Hårlemananläggning

Trädgården, inklusive orangeriet, anlades efter arkitekt Carl Hårlemans ritningar. Anläggningen är en av de få av hans trädgårdar som fortfarande kan ses med hans utformning. Hårleman förenade i trädgården de formella stilidealen med nyttoändamålet. Professor Rutger Sernander, som var medlem av Svenska Linnésällskapet och som betydde mycket för de botaniska trädgårdarna och för den framväxande naturparken i Sverige i början av 1900-talet, var en av entusiasterna bakom arbetet med att rekonstruera Linnéträdgården kring 1920.

Växthistoriskt intressant

Trädgårdens växthistoriska värde ligger i växtsortimentets urval. Här odlas bara växtarter och sorter som var kända av Linné, t ex bergenia och dillpion som är exempel på växter som vann spridning via Linnés trädgård.

Linnéträdgården är statligt byggnadsminne sedan 1935. Trädgården är en del av det svenska nationella kulturarvet och ska som sådant bevaras för framtida generationer.