Gå direkt till innehållet på sidan
Statens fastighetsverk

Våra fastigheter / sverige / Uppsala slott, Uppsala

Uppsala slott, Uppsala

Landmärke som syns lång väg

Slottet i Uppsala är ett av Uppsalas främsta landmärken. Läget uppe på Kasåsen gör slottet synligt även på långt håll.

Många spännande historier har utspelats sig innanför slottets murar, bland annat Sturemorden år 1567, drottning Kristinas abdikering 1654 och flera kröningar, varav den sista var Ulrika Elonoras 1719.

Gustav Vasa och hans söner

Uppsala slott började byggas i slutet av 1540-talet av Gustav Vasa. Sönerna Erik XIV och Johan III fortsatte byggnadsverksamheten vilket resulterade i den södra flygeln med en magnifik slottskyrka och större delen av långslottet. Gustav Vasas tredje son, Karl IX, fortsatte brödernas byggnadsverksamhet 1603-13 då bland annat det norra tornet byggdes. Gustav II Adolf fortsatte att bygga och under drottning Kristina utfördes påkostade inredningar i slottet. Väster om slottet anlades 1665 en stor trädgård, nuvarande Botaniska trädgården.

Scen för dramatiska händelser

Under 1500-talets slut och 1600-talet var slottet scen för flera dramatiska och viktiga händelser. Sturemorden 1567, Uppsala möte och stadfästandet av reformationen 1593, drottning Kristinas tronavsägelse 1654 samt flera riksdagar. Den sista kröningen på Uppsala slott hölls 1719 då Ulrika Eleonora kröntes.

Landshövdingsresidens och landsarkiv

År 1702 skadades slottet svårt i den stora stadsbranden och stod sedan övergivet i flera decennier. Stora delar revs för att användas som byggnadsmaterial vid olika byggen runt om i landet. I mitten av 1700-talet började dock slottet att återuppbyggas under ledning av Carl Hårleman. Bygget stod klart 1766 och fungerade efter detta som landshövdingsresidens.

1902 flyttade det nybildade landsarkivet in i slottets sydvästra del. Under år 1931-32 genomfördes en omfattande restaurering av rikssalen under ledning av arkitekt Ragnar Östberg och 1935 blev slottet statligt byggnadsminne.

Idag är slottet residens för landshövdingen. Musser och företag är andra hyresgäster som gör att slottet genomsyras av kreativ verksamhet. Fasadernas renoverades i början på 2000-talet coh återfick då Carl Hårlemans färgsättning från 1700-talet.

Under sommarmånaderna är slottet öppet för guidade visningar.

Fakta

Läs mer

Uppsala slott, exteriörbild

Foto: Lars-Erik Berglund, SFV

Uppsala slott började byggas på 1540-talet under Gustav Vasas tid.

Uppsala slott, interiör från stora salongen med den monumentala öppna spisen

Foto: Göran H Fredriksson

Ovanför den öppna spisen i stora salongen hänger ett porträtt av Karl XIV Johan.

Uppsala slott, öppna spisen i residensets matsal

Foto: Göran H Fredriksson

Den dekorerade öppna spisen i slottets residensmatsal.

Uppsala slott - fasaden

Foto: Per Nelander, SFV

1702 skadades slottet svårt i den stora stadsbranden. På bilden syns den tidigare fasadfärgen.

Uppsala slott, landstingssalen som sträcker sig över två våningar i norra tornet

Foto: Göran H Fredriksson

Landstingssalen sträcker sig genom två våningsplan i norra tornet.

SFV:s fastigheter

*För att läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta programvaran Acrobat Reader här.

Tillgänglighetscertifierad. Länk till Funka Nu:s webbplats med mer information om certifieringen, öppnas i nytt fönster. © Statens fastighetsverk | Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm | Besöksadress huvudkontor: Järntorget 84, Stockholm
Tfn: 08 696 70 00 (vxl) | E-post: sfv@sfv.se | Om webbplatsen