Lövstabruk (Leufsta bruk), Uppsala

Kronobruk stort som en svensk stad

I norra Upplands skogar ligger Lövstabruk. En gång ett av världens förnämsta järnbruk, som lade den ekonomiska grunden till det svenska stormaktsväldet. Kronobruket var en egen värld, som på 1700-talet nådde en storlek som kunde jämföras med en svensk stad. Det anlades 1596 vid det vattensystem som från mossmarkerna norr om Dannemora med stora fallhöjder samlar sig i åar och mindre sjöar på sin väg ut mot Östersjön.

Den omgivande parken omgjordes till tysk stil 1870. Herrgårdsparken rekonstruerades i barockstil av Walter Bauer 1970. I orangeriet drivs den sk Lövstabrukpelargonen upp.

Släkten De Geer och vallonerna

När kronan 1641 sålde ut sina kronobruk köpte holländaren Louis De Geer upp Lövsta. Bruket skulle komma att ägas av släkten De Geer i flera generationer. Med de invandrade ägarna inleddes en 200-årig storhetstid inom svensk järnhantering. Louis De Geer värvade smeder och masugnsbyggare från sin gamla hembygd, Vallonien, i nuvarande södra Belgien.

1700-talets rysshärjningar

1719 plundrades och brändes Lövstabruk av ryssarna och bara ett fåtal byggnader undgick förödelsen. Bruket byggdes dock upp igen med hjälp av stora lån. Stadsplanen förblev densamma med bostäderna utmed bruksgatan. Mitt i byn restes den nya kyrkan. Den nya herrgården uppfördes i sten på sin gamla plats. Senare på 1700-talet omdanades herrgårdens interiörer av Jean Eric Rehn som också tillfogade de berömda biblioteks- och naturaliepaviljongerna.

Fyra hundra års järnhantering i graven

Efter en nedgång av efterfrågan på järnmalm under 1800-talet upplevde bruket en kort ekonomisk blomstringstid vid sekelskiftet 1900. Arkitekt Isak Gustaf Clason fick då uppdraget att försköna byggnaderna längs bruksgatan. Magasin och värdshus hann förses med renässansgavlar innan konjunkturen vände. De står idag i skarp kontrast till 1700-talets smedsbostäder. 1917 köpte Gimo-Österby AB upp Lövstabruk men lade ned driften 1926 och därmed gick fyra hundra års järnhantering i graven.

Aktivt värdshus

Mitt över gatan från herrgården och barockparken ligger Lövstabruk värdshus. Det består av restaurang, konferens och övernattning. Verksamheten är inrymd i flera byggnader.

Nya slutor (dammluckor) räddar kulturarv

I Lövstabruk har Statens fastighetsverk (SFV) under 2005 drivit en något annorlunda entreprenad. Slutorna (dammluckorna) till herrgårdsdammarna har bytts ut. Regleringen av bruksdammarna sköttes tidigare manuellt med spettluckor och kunskapen om skötseln fanns bara hos en person.

Om regleringen inte fungerar finns stor risk att omistliga värden skadas. Biblioteket står alldeles intill den nedre dammen. Herrgårdens källare skulle snabbt bli vattendränkt vid en eventuell översvämning.

Målet var att säkra kulturarvet med en trygg vattenreglering så att översvämning inte inträffar i främst den nedre dammen. För den övre gäller även eliminering av läckage genom vägbank och stensättning. SFV har valt en modern lösning med nya luckor i rostfritt stål och modern automatik med styrning och elektriska domkrafter. Vid strömbortfall säkras driften med larm och manuell reglering.

Fakta

• Byggår: ursprungligen 1596, nuvarande anläggning började uppföras på 1720-talet. Kyrkan från 1727.
• Byggherre: släkten De Geer
• Hyresgäst: Stiftelsen Leufsta
• Besöksadress: Lövstabruk, Skärplinge
• Förvaltare: Monica Salomon, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 06, e-post monica.salomon@sfv.se