Bodens fästning

En ung fästning

Bodens fästning är jämfört med många av landets andra försvarsanläggningar inte särskilt gammal - först 1908 var den i försvarbart skick. Det anmärkningsvärda med anläggningen är istället att det är Sveriges enda så kallade gördelfästning. Det innebär att flera fort byggts separat och sedan förbundits med ett sammanhållande mellanverk. Tekniken är inte ovanlig utomlands, men man ser den sällan så kompakt genomförd som i Boden.

Järnvägsnätet ledde till försvar i norr

Fästningens olika fort är insprängda i berget. På samma sätt hade man med lyckat resultat tidigare byggt ett par svenska fästningar. I Boden utvecklades konsten att anlägga bergfort ytterligare. Det enda som bryter mot det råa berget är inslag av betong och stål.

Beslutet om en fästning i Boden växte fram i slutet av 1800-talet. Man trodde att järnvägens utbredning skulle förstärka hotet mot norra Sverige och övergav därför den gamla strategin med ett centralförsvar.

Boden blev övre Norrlands försvarsort

1901 inleddes sprängningsarbetet på Degerberget, Gammelängsberget och Södra Åberget, men det dröjde sju år innan forten var färdiga att tas i bruk.

Mellanverken följde några år senare. Under mellankrigstiden och andra världskriget växte försvarsanläggningen ytterligare. Genom den nya anläggningen i Boden fick orten stor betydelse för det militära försvaret av övre Norrland.

Har väckt internationellt intresse

Bodens fästning intar en viktig roll inom det svenska försvarets byggnadskonst, och har också väckt internationell uppmärksamhet.

Sommaren 1998 byggnadsminnesförklarades stora delar av fästningen och ett halvår senare upphörde dess roll i det svenska försvaret.

Fakta

• Tf förvaltare: Bengt Gärdqvist, Statens fastighetsverk,
  tel 08 696 74 55 , e-post bengt.gardqvist@sfv.se

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2000:3, artikeln "Bodens fästning"
• Webbplats om Bodens fästning och Rödbergsfortet