Drottningholms slottspark

Uppförd på Unescos världsarvslista

Nyttoträdgården och orangeriet

Drottningholms slotts med parkanläggning ligger på Lovön i Stockholm. Den nuvarande slottsbyggnaden uppfördes av Nicodemus Tessin d ä under sista hälften av 1600-talet. Redan under den första slottsbyggnadens tid på Drottningholm, cirka 1580-1660, fanns det en nyttoträdgård som försörjde slottet med grönsaker och frukt. Här odlade man även ovanliga växter till prydnad. Den låg ungefär där parkeringen öster om teatern ligger idag.

Nyttoträdgårdens försörjde slott och hov genom århundradena. Numera finns endast ett päronträd och fält av storbladig pestskråpa kvar av de ursprungliga odlingarna.

Ett växthus, orangeri, anlades bredvid den nya lustträdgården på 1600-talet. Här odlade man exoter och ömtåliga utplanteringsväxter, bland annat olika citrusträd. Under 1790-talet byggdes ett nytt orangeri norr om Engelska parken, där det i förändrat skick ligger än idag.

Barockträdgården

Den äldsta av de trädgårdar vi ser på Drottningholm idag tillkom på slutet av 1600-talet på drottning Hedvig Eleonoras initiativ, under ledning av slottsarkitekterna Nicodemus Tessin d ä och Nicodemus Tessin d y. Denna del kallas för barockträdgården och ligger i direkt anslutning till slottet, omgärdad av fyrradiga lindalléer. Inspiration och idéer fick arkitekterna från nyanlagda slottsträdgårdar i Frankrike där idealet var strikt, tuktat och symmetriskt.

Barockträdgården förföll under 1800-talet men restaurerades på 1950-60-talen på initiativ av Gustav VI Adolf. Samtliga bronsskulpturer i parken är av de Vries och kom till Sverige som krigsbyten från Prag 1648 och Fredriksborg i Danmark 1659.

Förutom inramningen av lindalléer omfattar barockträdgården Broderiparterren närmast slottet och efter denna Vattenparterren. Barockträdgården utgör idag Sveriges förnämsta i sitt slag. Tillsammans med Drottningholms alla byggnader finns slottsparken sedan 1991 uppförd på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddsvärda kultur- och naturarv. Slottsanläggningen utgör en unik enhet såsom väl bevarad svensk slottsmiljö från 1600- och 1700-talet.

Trädgården runt Kina slott

Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park. Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina slotts arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz plantera kastanjealléer runt byggnaden som siktgator.

Boskéerna öster om slottet planterades för att fungera som bersåer. Inuti boskéerna byggdes stora burar för bland annat exotiska fåglar. En av dessa finns kvar men i kraftigt förändrat skick.

Engelska parken

När Gustav III övertog Drottningholm efter sin mor änkedrottning Lovisa Ulrika år 1777 ville han införliva det nya parkidealet från England, den naturliga landskapsparken, i slottsparken.

Fredrik Magnus Piper, som studerat det engelska trädgårdsidealet på plats, fick 1780 i uppdrag att skapa en sådan anläggning norr om barockträdgården. Den består av två dammar med kanaler, öar och broar, stora gräsmattor samt träd i alléer och dungar. Runt hela parken slingrar sig promenadvägar och genom den sträcker sig siktgator ut i landskapet. Av alla de stämningsskapande byggnader som planerades i den engelska parken kom endast ett fåtal att fullbordas, till exempel Götiska tornet i riddarromantisk stil. Från sin italienska resa 1784 förde Gustav III med sig flera marmorskulpturer, kopior av klassiska original, vilka placerades i parken.