Svartsjö kungsgård

Svartsjö kungsgård ligger på Färingsö strax väster om Stockholm.

Flera kungars kungsgård

Magnus Eriksson uppförde kungsgård

Svartsjö kungsgård tillhör en av landets äldsta kungsgårdar. Vid mitten av 1300-talet bytte kung Magnus Eriksson till sig Svartsjö och lät bygga en befäst gård. Gustav Vasa lät senare uppföra en renässansborg samt anlägga en såkallad avelsgård. En avelsgård var ett stort jordbruk som producerade mat och varor åt kronan eller kungen.

Johan III: inhägnad djurgård anläggs

Från Johan III:s tid har jakt spelat en central roll på egendomen. Johan III anlade en inhägnad djurgård där det bedrevs kunglig jakt på hjort och rådjur. En brand ödelade borgen 1687 men lustträdgården och köksträdgården blev kvar i bruk, även den kungliga jakten fortsatte att bedrivas.

Ökat antal torp under 1700-talet

Under 1700- talet ökade antalet torp på Svartsjö. Som mest fanns det 26 st torp samtidigt, i dag finns det bebyggelse kvar på tio stycken. På kartor från 1709 kan man se hur jordbruket var organiserat. Åkermarken var uppdelad i fyra gärden och där bedrevs tvåsädesbruk. Det innebar att på hälften av åkermarken odlades spannmål ett år medan den andra hälften låg i träda. Till gården hörde också betesmaarker och ängar. Gårdens gränser är i stort oförändrade sedan de första kartorna ritades på 1700-talet.

Agrara revolutionen satte spår

1800-talets jordbruk i Sverige präglas av den agrara revolutionen. Det innebar ett mer rationellt jordbruk. På Svartsjö kungsgård märks detta genom omfattande dikningar av åkermarken samt att vallfoder till hö börjar odlas på åkermark och inte som tidigare bara tas från ängsmark. Vid sekelskiftet 1800-1900-talet hade det mesta av jorden som gick att plöja satts under plogen. 1888 beslöt riksdagen och Oskar II att bygga om Svartsjö slott till fängelse. De intagna fick till en början arbeta vid ett stenbrott norr om slottet men 1910 övertog anstalten istället driften av jordbruket på kungsgården.

Modernt jordbruk med energiskog

Fortfarande arrenderas Svartsjö kungsgård av Kriminalvårdsstyrelsen som bedriver ett modernt jordbruk. På cirka en fjärdedel av åkermarken odlas energiskog som används till uppvärmning av kungsgårdens byggnader. På åkermarken odals växelvis spannmål och foderväxter. Gården har också en omfattande köttproduktion och avel av Hereforddjur. Djuren har också en viktig uppgift i att beta på kungsgårdens marker samt på strandängarna vid Svartsjöviken.

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2006:2, artikeln "Svartsjö slott - restaurering för brukande"
• Tidskriften Kulturvärden 2004:4, artikeln "Svartsjö Kungsgård"
• Tidskriften Kulturvärden 2002:3, artikeln "Blomstermotiv med stor botanisk frihet" - Tapetprojektet på Svartsjö slott
• Tidskriften Kulturvärden 2001:3, notisen "Svartsjö slott återställs"
• Tidskriften Kulturvärden 2000:2, artikeln "Att återskapa ett rokokoslott"
• Tidskriften Kulturvärden 1997:4, artikeln "Den Hårlemanska färgen"
• Tidskriften Kulturvärden 1996:3, artiklarna "Min salig vän herr Baron Hårleman" och "Ett fängslande slott"
• Svartsjö slottspark
• Svartsjö slott