Stockholms slotts fasader

Förstudie om Stockholms slotts fasader - långsiktigt underhåll av sten

Stenfasaderna på Stockholms slott

Stockholms slotts fasader består till cirka 30 procent av sten. Ända sedan slottet uppfördes på 1700-talet har sandstensvittringen varit ett problem, något som accelererat efter att stenen skrapades ren från oljefärg vid en restaurering på 1890-talet. Förstudien visar att den gotländska sandstenen, som pryder alla fasaderna, är i ännu sämre skick än man tidigare befarat och att mer omfattande arbeten kommer att krävas för att bevara byggnadsmonumentet på ett ansvarsfullt sätt. För att minska risken för personskador har Statens fastighetsverk skyddstäckt delar av fasaderna med nät.

Det som utmärker stenarbetena på Stockholms slott är detaljeringsgraden och den hantverksmässiga skickligheten. Under århundradena har den gotländska sandstenen bytts, ilagats och konsoliderats med varierande resultat. Med facit i hand kan vi konstatera att ilagningar gjorts med delvis tekniskt ohållbara metoder. Genomförs inte restaureringsåtgärder försvinner på sikt tydligheten i arkitekturen samt spåren av äldre stenmästares hantverk.

Förstudien är ett första steg i arbetet med restaureringen av Stockholms slotts fasader. Stenens skick bedöms vara det mest akuta och svåraste att åtgärda

Mer och mindre utsatta fasadpartier

Det är främst högt upp på fasaden, där stenen är mest utsatt för regn och sol som stenen vittrat sönder som värst. På de delar av fasaden som är mer skyddade från väder och vind är originalstenen i bra skick.

Tid och kostnad för restaurering

Inför restaureringen måste särskilda dokumentations- och förarbeten genomföras. Dessa arbeten tar två till tre år och därefter kan restaureringsarbetet starta. Restaureringsarbetet beräknas ta 10 år och kosta 170-180 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 600 kronor per kvadratmeter och år. När de akuta restaureringsarbetena är färdiga ska arbeten kunna utföras som löpande underhåll.

En ommålning av putsen är förnärvarande inte aktuell då putsen visat sig vara i relativt bra skick.

Vad göra?

Skyddsnäten måste vara kvar tills respektive fasad är åtgärdad. för att minska risken för personskador.

På de mer skyddade och välbevarade fasadpartierna kan vi fortsätta med konserveringsarbeten med moderna konserveringsmetoder. På de mer utsatta partierna där sandstenen är allvarligt skadad och utgör en risk för nedfall måste vi rekonstruera det ursprungliga utförandet.

Det innebär att i betydligt större omfattning byta ut delar av fasadstenen. För att klara av detta måste en verkstad med stenhuggare och stenkonservatorer upprättas i anslutning till slottet.

Det finns möjlighet att överväga alternativ till den vittringsbenägna gotländska sandstenen. Det finns snarlik sandsten i Tyskland och England och vi kan även överväga andra material till exempel gjutjärn.

Förstudien om Stockholms slotts fasader skickades till regeringen den 20 februari 2010 som bilaga till SFV:s Kultufastighetsutredning.

Läs mer

• Stockholms slott - slott med månghundraårig historia