Stockholms observatorium, Saltsjöbaden
Modern skola i historisk forskningsmiljö
I Stockholms observatorium i Saltsjöbaden utbildar Kunskapsskolans gymnasium ungdomar inom naturvetenskap med inriktning på astronomi. Observatoriet som stod tomt några år efter att astronomerna lämnat Saltsjöbaden år 2001, rymmer nu en modern skola i historisk forskningsmiljö och teleskopen används åter igen.
Observatorium med monumental gestaltning
Stockholms observatorium i Saltsjöbaden uppfördes 1929-1937 för Kungliga Vetenskapsakademien. Den astronomiska vetenskapen ställde höga krav och anläggningen utformades med dåtidens främsta observationer som förebild. Kungliga Vetenskapsakademin hade bedrivit forskning inom astronomi på Observatoriekullen i Stockholm sedan 1753. I slutet av 1800-talet uppstod behovet av ett nytt observatorium då stadens snabba tillväxt gjort att miljön försämrats och observationerna stördes av föroreningar och belysning.
Observatoriet i Saltsjöbaden uppfördes av Kungliga Vetenskapsakademien i Saltsjöbaden 1929-1931. Arkitekt var Axel Anderberg som bl a ritat Kungliga Operan i Stockholm.
Till arkitekt utsågs Axel Anderberg, som tidigare ritat bl a Vetenskapsakademiens egen byggnad, Naturhistoriska riksmuseet i Frescati och Operan i Stockholm. Den 5 juni 1931 invigdes Stockholms Observatorium i Saltsjöbaden. Det var då ett av de största och bäst utrustade observatorierna i Europa.
Många teleskop gör Obsevatoriet unikt
Det stora antalet stora optiska teleskop som är samlat här gör Observatoriet unikt i Norden. Även i övriga världen är det ovanligt med ett så lättillgängligt och vackert observatorium med bevarade instrument.
Historik
Bankdirektör Knut Wallenberg ska vid ett besök 1890 uppe på Karlsbaderberget, då han bl a pekade ut var järnvägen skulle gå, också skämtsamt ha sagt "och så kommer kanske ett observatorium att byggas häruppe".
Stockholms Observatorium, som invigdes 1753, låg i början av 1920-talet fortfarande i den av Hårleman ritade byggnaden på Observatoriekullen vid Odenplan i Stockholm. Stadens ljus och den rökfyllda luften hade blivit ett allvarligt problem och dessutom var instrumenteringen helt otidsenlig. Ett nytt observatorium behövdes.
Ny byggnad med annan placering
Observatoriet ägdes av Kungliga Vetenskapsakademien. År 1927 beslöt akademien att förutsättningslöst utreda frågan. Man kom att söka efter en plats i sydostlig riktning från Stockholm. Söderut för att stadens ljus skulle vara mindre störande - på norra halvklotet observerar man nämligen helst i sydlig riktning, där himmelsobjekten står som högst över horisonten - österut för att molnigheten avtar utåt kustbandet. Platsen kom att bli Karlsbaderberget i Saltsjöbaden.
Kungliga Operans arkitekt fick uppdraget
Till arkitekt utsågs Axel Anderberg, som tidigare ritat bl a Vetenskapsakademiens egen byggnad, Naturhistoriska riksmuseet i Frescati och Operan i Stockholm. Den 5 juni 1931 invigdes Stockholms Observatorium i Saltsjöbaden. Det var då ett av de största och bäst utrustade observatorierna i Europa.
Dagens observationer görs utomlands
Några byggnader har tillkommit sedan starten och instrumenten kompletterats och moderniserats, men i slutet av 1900-talet hade utvecklingen inom astronomin lett till att Observatoriet i Saltsjöbaden spelat ut sin roll som bas för forskningen. Forskarna flyttade i juni 2001 till nya lokaler i AlbaNova universitetscentrum vid Roslagstull. De utför sina optiska observationer med teleskop utanför Sverige, framförallt på La Palma och i Chile.
Observatoriet förklarades som statligt byggnadsminne år 1993, samma år som Statens fastighetsverk övertog förvaltningen från Byggnadsstyrelsen. Både byggnader och instrument är skyddade som statligt byggnadsminne.
Läs mer om Saltsjöbadens observatorium
Saltsjöbadens observatorium. Skyddsföreskrifter (Pdf-fil) pdf 174 kB, 1993-06-24
Saltsjöbadens observatorium. Information om teleskopen (Pdf-fil) pdf 51 kB, 2004-01-30
Saltsjöbadens observatorium. Observatoriet som science center (Pdf-fil) pdf 58 kB, 2003-10-27
Saltsjöbadens observatorium. Referensexempel observatorier (Pdf-fil) pdf 116 kB, 2004-01-30
För att kunna läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta gratis programvara här
Fakta
- Förvaltare: Michael Werner, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 24, e-post michael.werner@sfv.se
- Hyresgäst: Kunskapsgymnasiet Observatoriet

Foto: Åke E:son Lindman

Foto: Björn Wennfors
Kupolen med spegelteleskopet. När observationer pågår är ljuset i kupolen släckt.

Foto: Magnus Gålfalk
Virvelgalaxen (M51) är en spiralgalax sedd rakt "framifrån" på ett avstånd av omkring 15 miljoner ljusår. Det var den första galaxen som upptäcktes ha en spiralstruktur (Lord Rosse, 1845). Den har dessutom en satellitgalax (NGC 5195) i omloppsbana.

Foto: Åke E:son Lindman
Biblioteket.

Foto: Åke E:son Lindman
Glasmålning i trapphallens kupoltak med Kungliga Vetenskapsakademiens emblem.








