Stenbockska palatset, Riddarholmen

Riddarholmens bäst bevarade adelspalats

Det rosafärgade palatset vid Birger jarls torg på Riddarholmen i Stockholm har en lång historia med idel ädel adel och framstående arkitekter och hantverkare.

Palatset uppfördes i renässansstil vid mitten av 1600-talet för riksrådet och hovrättspresidenten Fredrik Stenbock och hans maka Katarina de la Gardie. Deras vapensköldar finns än idag bevarade på gårdsportalen.

Fredrik och Katarinas son, riksmarskalken och riksrådet Johan Gabriel Stenbock, lät på 1670-talet arkitekten Nicodemus Tessin d ä bygga om och modernisera palatset i barockstil vilket karaktäriserar palatset än idag.

Huvudlängan höjdes mot sjösidan och förlängdes med fyra fönsterrader. Taket gjordes om med brutet takfall. Interiört förändrades planlösningen så att flera rum låg i fil och trapphuset flyttades mot gatan. Flera av 1600-talets skickligaste hantverkare var med och skapade de förnäma inredningarna; stuckatörer, snickare, timmermän, stenhuggare och murmästare.

Rokokoinredningar av Hårleman

Stenbockska palatset ärvdes av Johan Gabriel Stenbocks systerdotter, Christina Beata Lillie 1705. Hennes son, Johan Gabriel Sack, tog över palatset 1725 och lät sin gode vän Carl Hårleman, hovarkitekt, rita nya inredningar i palatset. Huset fick nya väggpaneler, dörrar och fönster, öppna spisar och de tidigare vävspända taken putsades. Hovmålaren Johan Pasch gjorde nya dörröverstycken i kabinettet och paradsängkammaren.

Från halshuggen husherre till riksarkiv

På 1750-talet bodde politikern Erik Brahe här. Han medverkade i en statskupp för att stärka Adolf Fredriks försvagade kungamakt. Planerna läckte ut och Erik Brahe dömdes för högförräderi och halshöggs på torget några steg från sitt palats.

1772 flyttade Kommerskollegium in och 1865 kom Riksarkivet hit. Under slutet av 1800-talet fick palatsets nedre flyglar ge vika för järnvägen som drogs över Riddarholmen. De andra flyglarna revs några år senare för att ge plats åt Riksarkivets tegelbyggnad som ses genom gårdsportalen. Därmed förvandlades Stenbockska palatset från förnämnt adelspalats till arkivmagasin.

Kring 1920-talet moderniserades palatset ytterligare när elektrisk belysning och centralvärme installerades.

När Riksarkivet flyttar från palatset genomfördes en omfattande restaurering i början av 1970-talet. Stenbockska palatset återfick då den röda färgen. Interiören av Carl Hårleman och Jean Eric Rehn och stucktaken av italienaren Carlo Carove återställdes. Regeringsrätten, inrättad 1909, residerar sedan 1972 i Stenbockska palatset.

I samband med restaureringen anpassades huset för sin nya hyresgäst, Regeringsrätten. Sedan 1972 fungerar Stenpockska platset som domstol.

Statens fastighetsverk förvaltar palatset

Statens fastighetsverk (SFV) har tagit fram ett speciellt vårdprogram för att säkerställa att palatsets kulturvärden inte går förlorade i framtiden. Stenbockska har två viktiga historiska lager: stomme och murverk från 1600-talet och en blandning av 1600- och 1700-talsinteriörer.

I målsättningen för palatset ingår att skapa funktionell miljö för kontorsverksamhet utan att förlora de kulturhistoriska värdena. Det innebär att utföra fysiska ingrepp för till exempel ventilation, brandsäkerhet och tillgänglighetsanpassning så att de blir så osynliga som möjligt. Viktigt är också att kunna ta bort sådana installationer utan att byggnaden förstörs. Alla konstnärligt utformade ytor ska behandlas av konservator.