Kammarrättens hus, Riddarholmen

Kruuska huset

Riksrådet Karl Philipsson Bonde (1581 – 1652) fick en tomt nära Riddarholmskyrkan i gåva från drottning Kristinas förmyndarregering som han själv tillhörde. Där lät han uppföra sitt palats på 1630-talet granne med Sparres palats med kortsidan mot Riddarfjärden. Huset är i efterhand mera känt som Kruusiska huset efter hans änka Elsa Kruus.

Stockholms första kontorshus

Kammarrätten kom till 1695 när Karl XI var kung och flyttade 1756 in i Kruusiska huset som då tillhörde kronan, svenska staten. Efter branden på Riddarholmen 1802 raserades Kruusiska huset och på samma plats utformade Fredrik Blom och Karl Fredrik Bouck Stockholms första renodlade kontorsbyggnad som stod klar 1805. Huset fick brandsäkra arkivvalv och kontorsrum längs en korridor och räknas som ett arkitektoniskt pionjärarbete.

Kammarrättens hus har fått behålla sitt namn trots att Kammarrätten har flyttat till Gamla riksdagshuset för att ge plats åt Högsta förvaltningsdomstolen.

Omsorgsfull renovering

Efter två års omsorgsfull renovering av Sparreska palatset och Kammarrättens hus på Riddarholmen överlämnar Statens fastighetsverk nycklarna till hyresgästen Högsta förvaltningsdomstolen den 1 december 2011. Genom en tillbyggnad som innehåller en ny hiss och trappor har husen sammanlänkats på ett bättre sätt och kan användas som ett gemensamt hus med ökad tillgänglighet.

Spår från stormaktstiden

Det är första renoveringen på fyrtio år och projektet har varit en kunskapsresa i husens historia ända till adelsfamiljernas storhetstid på Riddarholmen under 1640-talet.

Husen har aldrig förr fått en så grundlig färgundersökning som vid denna renovering. Här har projektgruppen hittat de ursprungliga färgerna såväl exteriört som interiört.

Stort engagemang av hyresgästen

Hyresgästen Högsta förvaltningsdomstolen har visat stort engagemang i renoveringsarbetet och bejakat att lokalerna har återfått sin arkitektoniska karaktär. De tidigare dolda kryssvalven och ursprungliga taken i korridorer och trapphus har befriats från senare tiders installationer. Kontorsrummen i Kammarrättens hus har återfått sin ursprungliga djärva färgsättning. Tre tidigare förhandlingssalar har omvandlats till ett ljust bibliotek med synliga vitputsade valv. Samtidigt har husen nu en modern standard som passar verksamheten i Högsta förvaltningsdomstolen.