Oxenstiernska palatset, Stockholm

1600-talspalats vid Storkyrkobrinken i Gamla stan

Oxenstiernska palatset ligger vid Storkyrkobrinken i Gamla stan i Stockholm. Namnet kommer från rikskanslern Axel Oxenstierna som lät uppföra byggnaden 1653. Arkitekt var Jean de la Vallée som ursprungligen avsåg att byggnaden skulle utgöra södra flygeln i en mycket större palatsanläggning, som i sin tur skulle utgöra en del i slottsomgivningsplanen för det gamla slottet Tre Kronor.

De storslagna planerna gick i stöpet i och med Axel Oxenstiernas död 1654 och hans sons död två år senare. Familjen Oxenstierna har aldrig bott i palatset och byggnaden har i alla tider utnyttjats som kontorslokaler.

I slutet av 1600-talet flyttade det nybildade Riksens ständers bank, dvs Riksbanken, in i huset och byggnaden har sedan dess huvudsakligen hyst en rad olika statliga institutioner.

Endast taket förändrat till det yttre

Det som gör huset så speciellt är framför allt att byggnaden är så unikt välbevarad till det yttre. Den röda, ursprungliga putsfärgen finns kvar, liksom sockelvåning, fönsteromfattningar och fasadornament i fint huggen sandsten. Ytterligare element som ger 5-våningsfasaden dess rika variation är förekomsten av en mezzanin på varannan våning, dvs en låg mellanvåning, och attikavåningen på 5 trappor. Det enda som förändrats till det yttre är taket. Även till det inre är byggnaden välbevarad då planlösningen i stort sett är den ursprungliga och här finner man också många äldre byggnadsdetaljer, som 1600-talsdörrarna med dekorativa gångjärn. Att just det här huset blivit så välbevarat har säkerligen sin förklaring i att det under alla århundraden ägts av staten och att det har det prestigefulla läget alldeles invid det kungliga slottet.

Statligt byggnadsminne

1935 blev Oxenstiernska palatset statligt byggnadsminne. Värdet ligger i dess betydelse som ett av den svenska byggnadskonstens mest framstående och välbevarade verk, framför allt vad gäller gatufasaderna.

En upprustning av lokalerna genomfördes 1993-94. Vindsvåningen renoverades, huset fick nya installationer och efter en mindre ombyggnad även nya toaletter. Genom att gamla, igenmurade öppningar öppnades upp på nytt kopplades Oxenstiernska palatset och Beijerska huset (se länk längst ner på sidan) samman i flera våningar. Under upprustningsarbetet eftersträvades också att anpassa färgsättning och belysning efter rummens egna förutsättningar.

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 1998:4, artikeln "Axel Oxenstiernas palats".
• Beijerska huset
• Oxenstiernska annexet