Operakällaren, Stockholm

Anrik restaurang i Kungliga Operans lokaler

Operahuset uppfördes 1892-98 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. I beställningen till Anderberg ingick uppdraget att skapa utrymmen som kunde hyras ut och därmed bidra till operans ekonomi.

Bar, kafé och matsal

Dessa uthyrningsdelar förlades till större delen ut mot Kungsträdgården och innefattade bland annat en restaurangverksamhet med bar, kafé och matsal. Sommartid utökades verksamheten med två uteserveringar - Lagerlunden och Terrassen.

Namnet Operakällaren kommer från Gustav III:s opera som låg på samma plats före det nuvarande operahuset. Där fanns från 1787 en krog i källaren som hette just Operakällaren. När den nybyggda Operan öppnades återupptogs namnet.

Påkostad senrenässans

Den nya operarestaurangen fick en mycket påkostad senrenässansinspirerad inredning. Matsalen har mörkbrun ekpanel och ett kassettak i samma kulör. Väggarnas övre delar är ornerade med scener från ett antikt festtåg med badande nymfer. Dekorationsmåleriet utfördes av Oscar Björck. Vid resraurangens västra vägg murades en spis i kolmårdsmarmor vars höjdpunkt blev C Anderssons skulpterade medaljong.

Operakaféets inredning blev barockinspirerad med rik stuckatur helt i vitt. Taket pryds av en plafondmålning av Vicke Andrén, samme konstnär som gjort plafonden i operans salong.

Omfattande ombyggnader och renoveringar

För att möta konkurrensen från närliggande nöjesetablissemang tillkom 1905 Operabaren. Den inreddes i praktfull jugendstil av Henrik van Rijswijk - helt enligt den tidens mode. Efter över hundra år står Operabaren fortfarande nästan helt intakt.

När arkitekterna Peter Celsing och Nils Tesch år 1955 fick i uppdrag att modernisera Operakällarens lokaler ställdes höga krav av Statens fastighetsverks företrädare Byggnadsstyrelsen. Renoveringen måste genomföras med stor varsamhet. Restaurangens dåvarande ägare Tore Wretman hade önskemål om att köket skulle flyttas från källaren och att Terrassen blev permanent festvåning.

Nytt formspråk som passar in

Detta löstes bland annat med en utbyggnad mot Kungsträdgården. Med rena linjer och material som koppar, mässing och mahogny talar tillägget sitt eget formspråk men förtar inte den ursprungliga byggnaden.

De senaste tillskotten i Operahuset är Bakfickan som öppnade 1962 och Café Opera med sina två inglasade loggior mot Stockholms Ström och Kungsträdgården.

Kungliga Operan är statligt byggnadsminne sedan 1935.