Moderna Museet i Stockholm

Arkitekt Rafael Moneos förslag Telemachos

Det första spadtaget till byggnaden togs i augusti 1994 och den 14 februari 1998 kunde det nya Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm invigas av Konung Carl XVI Gustaf. Arkitekt för museet är spanjoren Rafael Moneo. Han vann arkitekttävlingen 1990, om nya byggnader för Moderna Museet och Arkitekturmuseet, med sitt förslag Telemachos.

Stora delar av byggnaden under jord

För att få plats med alla utrymmen som krävdes för den väldiga museibyggnaden har man sprängt sig ned i berget och förlagt delar av den under jord. Detta gör att endast en mindre del av byggnaden är synlig. Huskroppen, som är uppdelad i minde volymer, är terrakottafärgad och har pyramidformade tak krönta med lanterniner, vilka släpper ned ljus till de generösa utställningssalarna. På detta vis ansluter den nya museibyggnaden både i skala och formspråk till den känsliga miljön på Skeppsholmen.

Enkelhet karaktäriserar interiören

Byggnaden är indelad i tre våningsplan. De olika planen rymmer bland annat flera utställningssalar som alla har kvadratisk eller rektangulär grundform, forskningssalar, konserveringsateljéer, biblioteksrum, arkiv- och administrationslokaler, magasin och verkstäder.

Museets publika utrymmen och utställningssalar kännetecknas av rena, odelade ytor och enkelhet. Omsorgen om byggnaden framträder tydligt i materialval och detaljering, och genomgående har nordiska ljusa material som ek, björk och gotländsk kalksten använts. Punktvis tillåts raffinerade inredningsdetaljer att bryta rummens strama geometri. Inredningarna är utförda av Rafael Moneo, Sandell Sandberg AB och Nyréns arkitektkontor.

Gemensamma ytor för Moderna Museet och Arkitekturmuseet är entrén och foajén, bokhandeln och en stor hörsal för 350 personer, och de förbinds genom ett långt glasat galleri. I samband med att inomhusklimatet åtgärdades 2001-2003 förändrades även interiören, i första hand entréutrymmet. Det finns numera två besökarentréer; en på vardera långsida av byggnaden.