Dramaten, Stockholm

Olika lokaler fram till 1908

Gustav III stadfäste reglementet för Kungliga Dramatiska Teatern 1788. Han hade också planer för en teaterbyggnad, men det dröjde till 1908 innan Dramaten fick sitt eget hus vid Nybroplan i Stockholm. Fram till dess fanns teatern bland annat i Stora bollhuset i Gamla stan och i Arsenalen vid Karl XII:s torg.

Invigning med Strindbergs "Mäster Olof"

1901 bildades ett privat konsortium som åtog sig att bygga en ny teaterbyggnad för Dramaten. Bygget finansierades med sammanlagt 25 teaterlotterier. Arkitekt Fredrik Lilljekvist fick uppdraget att rita "en tidsenlig dramatisk teaterbyggnad". Lilljekvist hade tidigare bland annat renoverat Gripsholms slott och byggt KSSS klubbhus i Sandhamn. 1908 var Dramatenhuset klart och på invigningen den 18 februari spelades Strindbergs "Mäster Olof".

Förebilder från Wien och Paris

Hela byggnaden präglas av wienerjugend och Dramaten är en av Sveriges mest representativa jugendbyggnader. Till planen hämtades inspiration från Parisoperan och till scentekniken från teatrar i Tyskland. Ett rum är inrett i en annan stil; teatersalongen. Den inreddes i blått, vitt och guld som en hyllning till teaterkungen Gustav III.

Kupolen på taket

Man bestämde sig för att uppföra kupolen först när teatern börjat byggas och den blev omdebatterad. Dramatens grannhus hade fått tillstånd att bygga en våning högre och för att teaterhuset inte skulle kännas för litet byggde man till kupolen. Totalt sitter 6 500 pannor på kupolen.

Fasaden är utförd i Ekebergsmarmor från Närke. Flera kända svenska konstnärer svarar för den konstnärliga utsmyckningen, bland annat Julius Kronberg, Christian Eriksson, Carl Milles och Carl Larsson.

Nya scener och talande brandlarm

1944 fick Dramaten ett tillskott i Lilla scenen i före detta biografen Sibyllan. Sedan slutet av 1950-talet har man gjort ombyggnader och påbyggnader i etapper. Arbetsmiljön för skådespelare och scenarbetare har förbättrats och publiken har fått tillgång till fler och mindre scener.

Margaretha Krook övervakar Dramaten

Den 17 maj 2002 invigde Kronprinsessan Victoria en skulptur föreställande Margaretha Krook. Konstverket står intill Dramaten i hörnet av Nybrogatan/Nybroplan. Den är gjuten i brons och deponerad till Stockholms stad från Konsthögskolan. Året om kommer skulpturen att hålla ca 37 grader eftersom den är försedd med värmeslingor.

Nyförgylld entré

Till Dramatens hundraårsjubileum 2008 renoverades byggnadens entré. I renoveringen ingick förgyllning med bladguld av entréns skärmtak, konsoler och listverk. Även bokstäverna i texten "Kungliga Dramatiska Teatern" ovanför de mittersta entrédörrarna togs ned och förgylldes med 24 karats bladguld.

De fyra lyktpelarna av Ekebergsmarmor som står utanför entrén på gatan nedanför har också genomgått en grundlig renovering. Allt smide har förgyllts, sprickbildningarna i marmorblocken tätats, marmorn blästrats och nytt elsystem till glasgloberna monterats in. Bladguldet gör att alla förgyllda delar glänser precis som de gjorde 1908.

Marken utanför Dramaten har sjunkit med cirka 10-20 centimeter. Statens fastighetsverk har därför låtit sätta om entrétrappan och markytan framför.

Drift och underhåll av ett kulturvärde

Att ta hand om Dramaten som byggnad är en utmaning. Det gäller att underhålla och utveckla installationer i byggnaden. Genom planerad tillsyn och skötsel ska driftproblemen minska och driftsäkerheten öka. Ett systematiskt energiarbete ska leda till att miljöpåverkan minimeras. Detta arbete måste ske med hänsyn till att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras.

Byggnaden Dramaten är statligt byggnadsminne.

Fakta

• Byggnadsår: 1908
• Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
• Hyresgäst: Dramaten
• Besöksadress: Nybroplan, Stockholm
• Förvaltare: Charlotta Melin, Statens fastighetsverk, tel 08 696 72 19, e-post charlotta.melin@sfv.se

Ladda ner broschyr

Dramatens byggnad pdf 665 kB, 2007-10-07

Vårdprogram Dramaten AB017  pdf 79 kB, 2011-11-16

Läs mer

• Dramatens Lilla Scen
• Tidskriften Kulturvärden 2001:3 notisen "Signerad gips på Dramatens vind"
• Tidskriften Kulturvärden 1997:3, artikeln "Fredrik Lilljekvist - med historien som inspirationskälla"
• Tidskriften Kulturvärden 1996:4, artikeln "Det hvita templet vid Nybroplan"
• Bladguld och brandlarm på Dramaten