Torphagen på Norra Djurgården, Stockholm

En del av Nationalstadsparken

Området Torphagen ingår i Nationalstadsparken Ulriksdal - Haga - Brunnsviken - Djurgården, även kallad Ekoparken. Den infördes genom lag 1994 och är världsunik. Med nationalstadspark avses ett område som har stor betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions ekologi och för människors rekreation. Lagen om nationalstadsparken ingår i Miljöbalken 4:7. Det viktigaste innehållet i lagen är att ingen får göra intrång i parklandskap och naturmiljö så att landskapets natur- och kulturvärden skadas.

Marken tillhörde i början av 1500-talet Svartbrödraklostret. Ungefär 100 år senare brukades egendomen som hagmark under Bergshamra gård och torpet Sveden som hörde till kungsgården Ulriksdal. År 1707 donerades Bergshamra till friherre Samuel Barck som arvsfideikomiss, d v s marken skulle ärvas odelad. Staten löste in marken 1917 men familjen Barck behöll äganderätten till egendomarna Fridhem och Sofielund till 1967.

Vid mitten av 1800-talet ökade efterfrågan på mark för sommarnöjen i Stockholms närhet. Brunnsvikens stränder och omgivningar började bebyggas och kanalen Ålkistan sprängdes ut till en farbar kanal. Söder om Ålkistan byggdes tidstypiska trähus med verandor och slingrande promenadstigar, lusthus och badbryggor som förgyllde området.

Bostäder i funkisstil

Under 1920- och 30-talen bestod det förtätade området av permanentbostäder. På egendomen Ekhagen byggdes 1934-39 ett bostadsområde i funkisstil. När marken mellan Ekhagen och Roslagsvägen skulle exploateras revs alla byggnader utom vattentornet. Samtidigt väcktes en opinion för att bevara naturmark och 1994 blev området en del av Nationalstadsparken. Egendomen Torphagen fick ge namn åt hela området.

Hagmarken återställs med naturbete

För att bevara den biologiska mångfalden på Norra Djurgården har SFV tillsammans med Världsnaturfonden (WWF), Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) och en djurhållaren drivit projektet Ekoparkens naturbeten. Torphagen är en av beteshagarna.

Det har varit kor av rasen Highland cattle som flyttats mellan hagarna och betar av Torphagen under två veckor på sensommaren. Där korna betar och håller efter sly och högt gräs trivs örter som annars skulle försvinna.

Fåglar i Torphagen

Att växtligheten är speciell i Torphagen är välkänt men fågellivet är också värd uppmärksamhet. På våren ropar gröngölingen och större och ibland mindre hackspett trummar från ekarna. I samma ek klättrar trädkrypare och nötväcka medan håligheter intas av kaja, skogsduva och kattuggla. Den vackra stenknäcken är en allt vanligare besökare i trädtopparna.

När fågelsången är som intensivast på våren i maj-juni kan man urskilja de flesta av lövskogens vanliga arter.

Djur i Torphagen

Däggdjuren är inte lika påtagliga här som på annat håll inom nationalstadsparken. Störst chans har man att se rådjur och fälthare, ibland också ekorre. På kvällarna kommer fladdermöss fram ur de ihåliga träden. Många rödlistade insekter har påträffats i Torphagen, bl a fjärilen getinglik glasvinge som i Sverige numera bara ses inom Nationalstadsparken.

Har du frågor och synpunkter? Kontakta:

• Tf förvaltare Lennart Frisk, Statens fastigetsverk, 08 696 73 55, e-post lennart.frisk@sfv.se

Läs mer

• Upplev Torphagens flora - SFV:s exkursionsguide till området
• Tidskriften Kulturvärden 2003:4 artikeln "Torphagen, en del av Nationalstadsparken".

Externa länkar

• Nationalstadsparken (länsstyrelsen)
• Världsnaturfonden (WWF)