Denna webbplats använder kakor (cookies)
Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) innebär att du som besöker en webbplats kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor. På sfv.se används kakor för att webbplatsen ska vara så informativ och användbar som möjligt. Du kan tacka nej till kakor. Det medför försämrad funktionalitet på vissa sidor, exempelvis i kartfunktioner och streamad film.
Pessinki skogslandskap
Kiruna kommuns östra del
Landskapet ligger i Norrbottens län i Kiruna kommuns östra del, mellan byn Övre Soppero och den finska gränsen längs Muonioälven. Det är måttligt kuperat för att vara i Tornedalen och höjden över havet varierar mellan 320-360 meter. I skogarna dominerar tall men närmare 30% av virkesförrådet är björk. Utmärkande för området är också de starkt utvecklade raviner, sk kursudalar, som finns i de södra delarna. Suolakursu i landskapet är den största tillsammans med Olosjoki och Pahtajoki längre norrut. De naturvärden som finns ligger många gånger i anslutning till ravinerna. Totalarealen är cirka 146 000 hektar, varav drygt 3000 hektar är sjö.
Beskrivning av skogslandskapet
Landskapet domineras av naturreservatet Pessinki som ligger centralt i området. Reservatet utgörs av en flack bergkulleslätt med enstaka mindre lågfjäll. Djupt nedskurna kanjonliknande, s k kursudalar, skär på flera håll igenom området och stora delar upptas av omfattande myrar och småkuperat moränbacklandskap. Mer än hälften av arealen är barrskog. I norr och på grövre sedimentjordar kring vattendrag dominerar tall, i sydost dominerar gran. Stora arealer utgörs av gles tallskog med stort inslag av fjällbjörk men i gynnsamma lägen förekommer relativt virkesrika och välslutna bestånd. Den dominerande generationen är ca 200 år men på sina håll förekommer mycket höga åldrar och tallar med grova dimensioner. Spår efter minst fyra bränder kan urskiljas i området.
Här finns jämförande material (Beslut om Kiruna fjällurskogsreservat)
De gamla kronoparkerna är hårt påverkade både historiskt och under 1900-talet. Stora områden i södra delen är kalavverkade och hyggesplöjda under 1970-80-talet. Resterande delar är tallskogar mellan 100-150 år. Överallt finns spår från plockhuggningsepoken. Stora delar av landskapet är naturliga tallmarker, speciellt i de norra delarna. Historiskt har det funnits granskogar, men då i de södra delarna. Dessa arealer är nu plöjda och planterade med tall.
Den indelade skogen
Den skogsindelade arealen är 18 928 ha. Dessa delar omfattar de före detta kronoparkerna Saangijoki, Pahtavaara, Tapokoski, Pingisniva, Saivo, Hirvaskoski, Sudjavaara. Dessutom ingår kronoöverloppsmarkerna Luongasjoki, Nuulanki, Merasjoki och Sudjavaara.
På den indelade arealen är cirka 14% av skogen äldre än 150 år. Cirka 11% av den indelade skogen är klassad som naturvårdsarealer (NO/NS).


Tillbakalänk
Klicka här för att gå tillbaka till sidan om landskapsplanerna

Alla 18 skogslandskap
- Borga skogslandskap
- Hornavan skogslandskap
- Juktådalen skogslandskap
- Kaitum skogslandskap
- Kiruna skogslandskap
- Laisälven skogslandskap
- Lilla Luleälven skogslandskap
- Lina skogslandskap
- Låitavare skogslandskap
- Malgomaj skogslandskap
- Pessinki skogslandskap
- Piteälven skogslandskap
- Pärlälven skogslandskap
- Rönnliden skogslandskap
- Stora Luleälven skogslandskap
- Storsjouten skogslandskap
- Varåive skogslandskap
- Vojmsjö skogslandskap











