1800-talets andra hälft

Institutioner med rik form

Byggandet ökade dramatiskt

Näringsfriheten, industrialismen och det borgerliga samhället skapade nya byggnadsuppgifter. Under 1800-talets andra hälft växte välståndet och statens byggande dramatiskt.

Överintendentsämbetets uppdrag formaliserades 1864. Huvuduppgiften var fortfarande kyrkorna, men myndigheten skulle också formulera och bevaka rikets nya allmänna byggnadsstadga.

Av de 10 000 hus som vid 1800-talets slut tillhörde statsverket och riksdagens verk hade Överintendensämbetet bara ansvar för ca 200. Riksmarskalksämbetet och landshövdingarna skötte fortfarande de kungliga slotten. Armé- och marinförvaltningarna, Fångvårdstyrelsen, Medicinalstyrelsen, Domänstyrelsen och alla de nya affärsverken för post, telegraf, järnväg, vattenkraft och tull, hade alla egna byggnadsavdelningar.

Arkitekterna återtog ledningen

Genom en mycket medveten professionalisering av arkitektkåren, ett verk av Axel Nyström d ä och Fredrik Wilhelm Scholander, återtog arkitekterna ledningen av rikets byggande. Helgo Zettervall var den förste arkitekt efter Adelcrantz som utnämndes till ordinarie överintendent 1882. För att hantera de många byggnadsuppgifterna anlitade staten de skickligaste arkitekterna som konsulter.

Till uppdragen hörde fängelser, sjukhus, förvaltningsbyggnader, residens och kulturinstitutioner; nya universitetshus, teatrar och museer. Sjöförsvaret byggdes ut kraftigt med nya fort i skärgårdarna. En ny uppgift för Överintendentsämbetet var att ansvara för de första medvetna restaureringarna, först ut bland de profana monumenten var Kalmar och Gripsholms slott.

Form och färg

Det sena 1800-talets arkitektur var varierad, tekniskt innovativ och formmässigt rik. Staten tog en ledande roll i denna utveckling. Den nya tekniken skulle skapa en arkitektur fylld av färg, form, association och detaljrikedom.