1700-talet: Frihetstiden och Gustav III:s tid

"...at förse Riket med beständige och prydlige Byggnader"

Mest ombyggnader och inredningar

Under 1700-talets första decennier, tiden för de stora nordiska krigen, byggdes det nästan ingenting i Sverige. Under Frihetstiden återuppbyggdes landet och från 1740 och femtio år framåt tog allt mer storstilade projekt form.

Överintendentsinstitutionen bestod under 1700-talet. Tessin d y fick en rad lysande efterträdare: Carl Hårleman, Carl Johan Cronstedt och Carl Fredrik Adelcrantz. Överintendentens främsta uppgift var fortfarande slotten, men uppgifterna utökades. Under Adelcrantz tid bildades ett särskilt överintendentskontor som skulle "förse Riket med beständige och prydlige Byggnader".

Mest handlade det om ombyggnader och inredningar av det redan byggda: Stockholms slott men också slotten i Uppsala, Drottningholm, Västerås och Örebro. Kronan uppförde en rad byggnader till stöd för näringarna. Den revolutionerande kakelugnen uppfanns av överintendenten för att hushålla med ved. Ritningar togs också fram för militära boställen, ämbetsbyggnader och residens, men periodens största byggnadsföretag var Sveaborg i finska viken.

Gustav III gjorde avtryck

Gustav III var passionerat intresserad av arkitektur. Under hans regeringstid tillkom en rad anläggningar för vetenskap, konst och för rent nöje: Drottningholmsteatern, Hagaparken med sina paviljonger och Linneanum i Uppsala.

Formidealen var franska, arkitekter och hantverkare hämtades därifrån. Det var rokokons bekväma och mjuka inredningsstil som härskade. Mot 1700-talets slut och med Gustav III:s vurm för antiken vändes intresset tillbaka till Italien och den stramare nyklassicismen.