1600-talet: Stormaktstid

"Vad som skall byggas nytt och vad som skall förbättras."

Kammarkollegiet bildas

Under 1600-talet utvecklades Sverige till norra Europas stormakt. Axel Oxenstierna organiserade omkring 1618 statens förvaltning i fem rikskollegier. Kammarkollegiet skulle i samråd med ståthållarna i landet ansvara för statens civila byggande. För sjöförsvarets byggande svarade Amiralitetskollegiet.

Utanför den nyanlagda staden Göteborg, i sig anlagd som en befästning, uppfördes Nya Älvsborgs fästning och skansarna Kronan och Lejonet. Carlstens fästning byggdes till en av Europas starkaste. Tidens största byggföretag var flytten av flottans huvudbas från Stockholm till den helt nya staden Karlskrona. Året var 1680 och arkitekten hette Erik Dahlbergh.

Drottningholm börjar byggas

I de områden som erövrats under stormaktstiden fanns byggnader som nu införlivades i det svenska riket, som Landskrona citadell och Malmöhus.

Stormaktstidens arkitektur var från början helt präglad av holländska klassicistiska ideal, men efter 1600-talets mitt blommar den svenska tolkningen av romersk barock.

Slottsbyggmästaren i Stockholm fick allt mer ansvar. Han fick i uppdrag att "icke blott här på Stockholm utan även på andra orter, som oss behagar att befalla ...låta förfärdiga vad som skall byggas nytt och vad som skall förbättras". Vid sidan av ständigt pågående förbättringsarbeten på Stockholms slott började man bygga ett helt nytt slott med park - Drottningholm. Arkitekt var Tessin d ä.

Tessin d y utses till överintendent

Det byggdes en rad privata slott och palats för krigens herrar: Skokloster slott och Oxenstiernska, Bondeska och Wrangelska palatsen i Stockholm. Senare köptes de av kronan.

När stormaktstiden nådde sin kulmen anförtroddes Tessin d y att rita det nya slottet i Stockholm 1697. Tessin gavs befogenheter långt utöver sina föregångare och fick efter franskt mönster en ny titel: "Överintendent utav alla våra slott, hus, trädgårdar och byggnader".