Kulturvärden 2002:1

Ledare

• Vårt kulturarv är mer än 1700-talet.
• Sidan: 2
• Författare: Christer Wadelius, Statens fastighetsverk.

Omslag, innehåll och ledare pdf 162 kB, 2007-06-08

Bellmanshuset - Gröna Lund

• I Djurgårdsstaden mellan Långa gatan, Allmänna gränd och Djurgårdsvarvet låg en gång en vacker trädgård, så lummig och grön att den fick ge namn åt hela kvarteret - kv. Trädgården. Den anlades på 1710- och 20-talen som en del av en malmgård. Den grönskande trädgården gav enligt traditionen namn åt det utvärdshus som så småningom sägs ha drivits där - Gröna Lund, ombesjunget av Carl Michael Bellman. Vid den restaurering som Statens fastighetsverket nu avslutat har byggnaden behandlats som en fornlämning, och utgångspunkten har varit att så mycket som möjligt av originalmaterial och ytskikt ska bevaras för framtiden.
• Sidan: 3
• Författare: Hans Landberg, redaktör, SFV.

Artikel: Bellmanshuset - Gröna Lund pdf 90 kB, 2007-06-08

Mjölnarens trädgård

• Vem byggde Bellmanshuset och varför? Var det för att om sommaren kumma erbjuda inte bara mat och dryck, utan även ett chambre separé då tidens förnämare ungherrar och lättfotade herdinnor drog ut i den pastorala idyllen.
• Sidorna: 4-11
• Författare: Hans Landberg och Catrine Arvidsson, konsthistoriker.

Artikel: Mjölnarens trädgård pdf 887 kB, 2007-06-08

Friskt courage på Gröna Lund

• Krogen Gröna Lund nämns på flera ställen i Carl Michael Bellmans diktning. Riktigt vilket eller vilka hus Bellman avsåg vet vi inte i dag. Bellman tog ofta förebilder för både människor och miljöer ur verkligheten men skapade sedan om dem som det passade.
• Sidorna: 12-17
• Författare: Hans Landberg

Artikel: Friskt courage på Gröna Lund pdf 523 kB, 2007-06-08

Bellmansmyten och Gröna Lund

• Myten om Bellmans och gustavianernas flitiga besök på Gröna Lund kulminerade fram mot sekelskiftet 1900 då området på nytt beredde plats för nöjeslivet, denna gång i konflikt med en museal vilja att bevara huset som Bellmansminne.
• Sidorna: 18-25
• Författare: Elisabet Hesseborn, bebyggelsehistoriker.

Artikel: Bellmansmyten och Gröna Lund pdf 1129 kB, 2007-06-08

Gröna Lund - från trädgård till tivoli

• Många är de som haft sin fasta eller tillfälliga bostad i Bellmanshuset. I över hundra år beboddes det av tivolit Gröna Lunds personal. Såväl varietéartister och impressarios som vaktmästare och elektriker, till och med tivolidirektören själv, har haft bostad där.
• Sidorna: 26-31
• Författare: Elisabet Hesseborn, bebyggelsehistoriker.

Artikel: Gröna Lund - från trädgård till tivoli pdf 946 kB, 2007-06-08

Tobit och Tobias i Gavelrummet

• För två år sedan upptäcktes fyra oljemålade tapeter från 1700-talet i ett av rummen på andra våningen i Bellmanshuset. Det var åtta scener hämtade ur berättelsen om den fromme Tobit i Gamla testamentets apokryfiska texter som varit dolda under lager av papperstapeter och färg.
• Sidorna: 42-47
• Författare: Anna Brandi, målerikonservator, RAÄ.

Artikel: Tobit och Tobias i gavelrummet pdf 845 kB, 2007-06-08

Huset med de 152 tapeterna

• Egentligen var det en besvikelse - bara en enda tapet från 1700-talet i det gamla huset vid Långa gatan, det som brukar kallas Bellmanshuset. Och på den tapeten var mönstret bara en skugga. Men skörden från 1800-talet och tidigt 1900-tal var desto rikare.
• Sidorna: 48-51
• Författare: Elisabet Stavenow-Hidemark; docent i konsthistoria, tidigare 1:e intendent vid Nordiska museet.

Artikel: Huset med de 152 tapeterna pdf 498 kB, 2007-06-08

"En idyll, som staden icke utan mycket stor saknad kan helt berövas..."

• När nu Bellmanshuset, som var ett av de sista orenoverade gamla trähusen i Stockholm, har restaurerats kan det finnas skäl att blicka tillbaka på hur den historiska träbebyggelsen i staden har hanterats under 1900-talet.
• Sidorna: 52-57
• Författare: Staffan Nilsson, fil. dr, byggnadsantikvarie.

Artikel: 'En idyll, som staden icke utan mycket stor saknad kan helt berövas...' pdf 478 kB, 2007-06-08

En mognadsprocess

• Den nya kunskap om byggnaden som vuxit fram under restaureringens gång har kommit att påverka byggprocessen och även det program som från början gjordes upp för husets användning. Vi har sett arbetet som en lång mognadsprocess, där vi i inledningsskedet var medvetna om att vår kunskap inte räckte för att definitivt kunna bestämma slutmålet.
• Sidorna: 58-59
• Författare: Per-Anders Johansson, projektledare, SFV.

Artikel: En mognadsprocess pdf 194 kB, 2007-06-08

Föredömlig renovering

• Bellmanshuset har tilldelats Stockholms läns hembygdsförbunds pris för bästa renovering. Priset delas lika mellan byggherre, arkitekt och generalentreprenör.
• Sidan: 60

Artikel: Föredömlig renovering pdf 71 kB, 2007-06-08