Södra Bancohuset

Historik

Vid mitten av 1600-talet beslutade stadens borgare och råd att en riksbank skulle uppföras invid Järntorget i Gamla stan i Stockholm. Arkitekt Nicodemus Tessin d ä fick uppdraget att ansvara för uppförandet av norra Europas första byggnad för bankändamål.

Byggnaden var nästan färdigställd 1680 och Riksbanken flyttade in. Därefter fortlöpte färdigställandet fram till 1712, först av Tessin d ä och sedan av dennes son Tessin d y.

År 1730 fick arkitekt Carl Hårleman i uppdrag att utföra en tillbyggnad som stod färdig 1737. Fastigheten sträcker sig därefter från Järntorget ned till Skeppsbron och har alltså alltsedan begynnelsen varit byggd och använd till kontorslokaler.

Grundförstärkning och renovering

Under 2003-2004 genomgick Södra Bancohuset en omfattande grundförstärkning. Hyresgästen SFV fick flytta ut under tiden. För att stabilisera byggnaden krävdes stora ingrepp i grundläggningen och murverken från 1600- och 1700-talen.

Under 2004-2005 utfördes en omfattande renovering där även ventilationssystemet anpassades till dagens krav på god inomhusmiljö.

Ventilation före ombyggnaden

Ventilationen i Bancohuset var tidigare ett s.k. självdragssystem där luften med hjälp av temperaturskillnaden sögs ut via ventiler eller kakelugnar. Ersättningsluften (uteluften) togs in genom spaltventiler i fönstren eller, oftast, genom otätheter mellan karm och båge. Detta kunde ge drag vintertid. Dessutom var det många rum som saknade ventiler eller kakelugnar och således inte hade någon frånluft.

De flesta fönstren var öppningsbara vilket kunde utnyttjas sommartid, men inte överallt pga. trafikstörningar. Självdragssystemet fungerade undermåligt eftersom de befintliga frånluftskanalerna av tegel var otäta med anledning av de sättskador som huset fått och bitvis igensatta av sot och puts. Rum i soliga lägen blev mycket varma på sommaren.

Våtrummen var försedda med frånluftsfläktar. Det undertryck som fläktarna skapade medförde att ersättningsluften tidvis sögs ner via självdragskanalerna, som alltså fick felvänt luftflöde

Förutsättningar för en renovering av ventilationssystemet

Byggnaden uppfördes i dåtidens byggteknik med tjocka ytterväggar av sten och tegel och med en planlösning utformad enligt tidens arkitekturideal med öppna rumssamband och generösa rumsvolymer. Detta medför att luftomsättningen inte behöver vara lika stor som i ett nybyggt hus med små rumsvolymer.

Antikvariska ställningstaganden

Vid installationen av det nya ventilationssystemet togs största möjliga hänsyn till byggnadens skyddsföreskrifter och kravet att inte röra byggnadens stomme.

Genom att iordningställa de ursprungliga tegelkanalerna kan byggnaden ventileras utan synliga installationer. Tillstånd gavs att montera nya ventilationsgaller i två befintliga, sedan tidigare igenbyggda, fönster på innergårdarna för att ta in uteluft till nya fläktrum.

Från fläktrummen förs luften in i byggnaden genom nya galler i trapphusen. Tillstånd gavs även att demontera invändiga fönster i huvudtrapphuset för att underlätta luftföringen uppåt. Vissa rum hade igensatta frånluftsöppningar i tegelkanalerna och dessa återställdes.

Tillstånd gavs för håltagningar i skorstenarna på vinden för att installera frånluftsfläktar. På så sätt underlättas tillgängligheten för service och behovet av gångbryggor och stegar på taket minimerades, samtidigt som man undvek ingrepp i byggnadens skyddade exteriör.

Att förse fasaderna i söder- och västerläge med markiser var möjligt eftersom byggnaden tidigare varit försedda med sådana. Markiser var under 1800-talet ett vanligt hjälpmedel för att sänka innetemperaturen sommartid. Installation av kyla i byggnaden blev därför ej nödvändig.

Ventilationen efter ombyggnaden

Byggnadens samtliga plan och halva delen av den inredda vindsvåningen har ett ventilationsystem med styrd tilluft. Sommartid är frånluften mekanisk styrd och vintertid evakueras den via den termiska stigkraften, s k självdrag.

Den övriga delen av vindsvåningen som vetter mot söder och som sommartid kan bli mycket varm har fått ett separat mekaniskt till- och frånluftssystem med kylning och värmeåtervinning. Aggregatet är placerat i ett fläktrum på övre råvinden.

Tilluft

Ersättningsluften tas inte längre in via fönstren och på så vis uppstår inte obehagligt drag. Fönstren är naturligtvis öppningsbara om man vill ha extra fönstervädring sommartid.

I källarplanet, som ligger i samma nivå som innergårdarna, har två tilluftsaggregat installerats. Dessa är placerade invid byggnadens två trapphus. Aggregaten som innehåller filter, värmebatteri och fläkt med ljuddämpare, tar sin luft från gårdarna och blåser in den i trapphusen. Luften på gårdarna är mindre förorenad än på gatusidan.

Eftersom huset har en ganska öppen planlösning utan stängda dörrar kan varje rum tillföras erforderlig luftmängd via trapphus och korridorer. De rum som ofta måste ha stängda dörrar har försetts med överluftsspringor i dörrkarmen, alternativt ljuddämpande överluftsdon.

Tilluftsfläktarnas flöde styrs av tryckgivare på plan 4 för att säkerställa undertryck i byggnaden.

Frånluft

Efter inventering av byggnadens 17 tegelskorstenar (med sammanlagt 66 kanaler) konstaterades att det fanns kanaler som passerade de flesta kontorsrummen. Det fanns alltså möjlighet att förse samtliga rum med ventiler för frånluft genom att ta upp nya hål i tidigare ej utnyttjade kanaler. Alla kanaler har därefter rengjorts och tätats med Schädlermetoden.

De frånluftgaller som var ursprungliga har behållits och rengjorts och omlackerats. De galler som var av nyare sort i plast ersattes med nytillverkade liknande de ursprungliga. Några galler kommer från en tidigare ombyggnad av Manillaskolan.

Sedan de befintliga frånluftskanalerna har fått sin ursprungliga funktion kan ventilationen vintertid fungera med självdrag. För att säkerställa luftflödet sommartid försågs varje skorsten med en varvtalsstyrd fläkt, placerad på vindsplanet. Fläkten ska bara vara i drift under den varma årstiden när de termiska stigkrafterna inte finns och regleras så att rätt flöde erhålles. Fläkten, som är en axialfläkt (propellerfläkt), är avstängd vintertid. Den ger knappt något motstånd i avstängt läge och motverkar därför inte det naturliga självdraget vintertid.

Eftersom fläktarna i skorstenarna är gemensamma för alla kanaler i respektive skorsten, har alla frånluftsgaller i rummen försetts med (dolda) spjäll för injustering av luftflödet. Våtrummen är anslutna till frånluftsfläktar som är igång dagtid året runt. Den största samlingssalen, Sessionssalen, är försedd med en frånluftsfläkt vars flöde styrs av koldioxidhalten. Koldioxidhalten mäts även kontinuerligt centralt på plan 5.

Erfarenheter

Fastighetens brukare är nöjda med det nya ventilationssystemet. Luften upplevs som behaglig. Brukarna har inga problem med att anpassa sig till husets förutsättningar. Genom att markiserna är väderstyrda och att ventilationssystemet vid behov körs nattetid så hålls innetemperaturen ner på sommaren.

I kontorsrummen är det viktigt att inte fler arbetsplatser anordnas än vad rummets ventilation är dimensionerat för. De som arbetar här måste känna till att om dörrarna till kontoret stängs så minskar flödet. Vid utnyttjandet av samlingssalarna måste man tänka på att inte ha för långa sittningar utan ta pauser ofta. Man får öppna dörrar och fönster.

När man som i denna byggnad använder trapphus och korridorer för tilluft är det extra viktigt att ha effektiv och noggrann städning så att inte damm och smuts sprids runt.

När byggnadens nya ventilationssystem hade varit i gång under en tid upptäcktes att putsbruk då och då lossnar och faller ner på skorstensfläktar och orsakar fläktstopp. Lärdomen är att kanalerna måste tätas även ovanför fläktarna.