Ventilationsprinciper

Självdragssystem

Självdragsprincipen utnyttjar termiska stigkrafter, dvs skillnaden i volym hos luft av olika temperatur och kan utnyttjas vintertid då de varma luften expanderar och stiger uppåt.

Denna typ av ventilation förekommer i äldre byggnader med stora rumsvolymer där klimatkrav och person- och värmebelastning inte kräver mekanisk ventilation. Eftersom man här inte kan garantera ett bestämt luftflöde så finns risk för problem med fukt och höga emissioner från material.

Frånluftssystem

Frånluftsventilation säkerställer luftflödet men kan ge upphov till drag från fönster och tilluftsventiler. Värmeåtervinning är svår att anordna. Det är lämpligt att styra luftflödet efter personbelastningen för att minimera energiförbrukningen. Springventiler i fönster eller tilluftsradiatorer kan vara bra sätt att ta in ersättningsluft. Befintliga tegelkanaler kan ofta användas för frånluft.

Till- och frånluftssystem

Dessa system ger balanserad ventilation och risken för drag p g a undertryck minskar. Värmeåtervinning kan anordnas. Även här kan tegelkanaler användas för frånluft och kanske även för tilluft.

En lösning är att använda trapphus och korridorer som tilluftskanal om byggnadens planlösning och öppenhet tillåter. Om kanaldragning är tillåten i korridortak eller i inklädnader i rummen så kan ett modernt ventilationssystem installeras. Överströmning till rum med stängda dörrar kan anordnas med överluftsdon eller urfräsning i tröskel.

Kalorifer

Kalorifersystemet är både ett ventilations- och uppvärmningssystem. Uteluften tas in via ett intagsspjäll och värms den kalla årstiden i en värmekammare i källaren och stiger via tegelkanaler till de olika rummen i våningarna ovanför.

Inne i värmekammaren finns öppningar till tegelkanalerna dels invid golvet och dels invid taket. Genom att släppa upp luft genom de högt liggande öppningarna får de betjänade rummen så hög temperatur som möjligt på tilluften. De nedre öppningarna används till att släppa upp mindre varm luft. Luckornas öppningar kan regleras för att ge önskat luftflöde och temperatur till rummen. Via tilluftsventiler som är högt placerade invid taken i rummen distribueras den uppvärmda luften.

Frånluften från rummen tas om vintern ut via lågt placerade ventiler. På så vis vädras inte den varma luften bort. Dessutom sugs den varma tilluften nedåt och värmer upp rummet. Om sommaren sugs den svala uteluften termiskt in via värmekammarens intagsspjäll eftersom undertryck skapas då rummens frånluftkanaler i skorstenstoppen alltid är varmare än luftintaget.

Den svala luften från värmekammaren tillförs rummen via lågt placerade tilluftsventiler. Rumsluften tas ut via frånluftsventiler som är högt placerade invid rummens tak. Detta förstärker den termiska stigkraften.

Hybridventilation

Detta är en kombination av mekanisk ventilation och självdragsventilation som utnyttjar det bästa av bägge systemen. Då utetemperaturen sjunker stängs fläktarna av och den termiska stigkraften är tillräcklig för att klara av ventilationen. Detta förutsätter att valda fläktar ger litet motstånd i avstängt läge. Systemet kräver en komplicerad reglerutrustning.

Det finns även utvecklade system med automatiskt öppnande av fönster, styrda av rumsklimat och väderförhållanden. Här utnyttjas skillnaden mellan ute- och inneluftsförhållanden för att skapa ett bra inomhusklimat. Dessa system har en komplicerad styrning och kräver noggrann intrimning. Ett rätt utfört system kan emellertid utgöra ett bra komplement till grundflödet för att förbättra klimatet. Gamla gymnasiet, kv Falken, i Karlstad har delvis sådan ventilation.